Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjernö socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
År 1850 uppfördes på Nord-Koster två fyrar, en stillastående
och en roterande, hvars sken framblänker hvar 3:dje minut.
Dessa fyrar synas vid klart väder 5 mil till sjös [1].
Intet säteri, eller i öfrigt anmärkningsvärdare hemman, är
beläget i socknen. Bättre bebyggda gårdar äro Nordkoster och
Risängen. 1/2 mantal Nyckleby, beläget på Tjernö, tillhör
Hvitfeldska donationsgodset.
Socknens kyrka är belägen på sistnämnda ö, af hvilken den
erhållit sitt namn. Den är nybyggd af gråsten och invigdes 1854.
Är 40 alnar lång, 17 alnar bred, 11 alnar hög, utom 9 alnars
takresning och torn af gråsten, 28 alnar högt, 11 alnar bredt och
långt, med s. k. lykta, 11 alnar hög, 4 1/4 alnar i fyrkant.
Kyrktaket täckt med tegel, men tornet med zinkplåt. Uti tornet
finnes en liten klocka, förfärdigad 1688 [2].
Af ålderdomsminnen förekomma stora hällkiströr öfver allt
på öarnas och holmarnes bergspetsar. Det är märkligt, att grafvar
af detta slag äro de enda lemningar ifrån hedniska tiden,
som förekomma på öarne i Bohusläns skärgård, om man undantager
de allrastörsta, såsom Oroust och Tjörn. Häraf kan slutas,
att bronzfolket, hvilket man på goda skäl förmodar varit Celter,
i äldsta tider isynnerhet bebott skärgården, men att denna sednare,
under den yngre hednatiden varit obebodd, hvilket ock låter
förklara sig af den osäkerhet, som rådde derstädes, sedan
vikingafärderna kommo i sitt flor. För sistnämnda förmodan hafva vi
ock ett vigtigt stöd uti den säkra historiska underrättelse, att
skärgården låg öde till medlet af 13:de århundradet, då den af
konung Hakon Hakonsson bebyggdes. Vid Risängen finnes en
mindre grafkulle, uti hvilken står en nedåt afsmalnande bautasten,
och derintill en rund krets lagd af små randstenar. Vid södra
stranden af Kosteröarne ligga många små stenrösen, hvilka sägas
gömma en hop danskar, som fallit i «stora ofreden» eller
Gyldenlöwsfejden. Måhända blefvo de, som stupade vid den misslyckade
landstigningen vid Saltkällan, hitförda och begrafna [3].
Kosteröarne besöktes en gång af Carl XII, men besöket blef kort,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
