Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mo socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämnda skola blifvit öfvervunna och slagna uti Smevtkifiord,
hvarefter fred slöts på gården Fressland, som deraf fått sitt
namn, och der en stor fest anställdes, sedan de stupade blifvit
begrafna uti några der liggande ättehögar.
Stensättningar finnas icke inom socknen, men små ättehögar
ligga, utom de vid Fressland, äfven på Röstarn ägor, på Ulseröd
nära sjöstranden, på Espelunden och omkring Borgås, samt p&
Tvetens ägor vid torpet Värehogen, der omkring 12 stycken
förekomma, och bland dem några med klumpformiga ättehällar. Vid
Kaneröd benämnes ett par grafkullar Gatehögarne. Få heden
öster om Grimland säges ett fältslag blifvit hållet; nyligen äro
derifrån vid odling bortförda flera grafhögar med kringsatta
stenar. Man fann uti en af dem en rund kopparskifva eller
penning, med inristade figurer, men hvilken olyckligtvis genast
förstördes. På Posteberget, å Tvetens ägor, finnas många mindre
rörkullar.
Utanför gården Smeviken ligger uti Bullaresjön en ö, kallad
Smeviksön, vid hvilken sjön är ganska djup. Allmän är den
sägen, att ett sällsamt sjödjur förr varit synligt vid denna ö, och på
den beskrifning Od man lemnar om detta vidunder, synes det hafva
varit af ödleslägtet, och icke mindre än 8 alnar långt. Det skall
nemligen hafva ägt en kropp som en årsgammal kalf, 4 fotter
och en 6 alnars lång svans, af en timmerstocks tjocklek, samt
varit gult uti munnen. Beskrifningen skall Ödman erhållit af d.
v. pastorn i Nafverstad, Gude Gädda, hvilken var en
sannings-alskande och fördomsfri man, och som påstått sig sjelf sett dju
Nret, så att det är svårt att förneka, att ju uti berättelsen derom
måste ligga någon sanning. Men om verkligen någon större, nu
mera i Norden utgången, ödleart här funnits, så är det utom allt
tvifvel, att förskräckelsen vid dess anblick gifvit densamma en
mångdubbelt större storlek, än den i Sjelfva verket ägt, och att
således hela underdjuret icke varit annat än en ödla af några
fots längd, svansen inberäknad. Månne emellertid denna berättelse
icke kunde sättas i sammanhang med det fynd af ett kranium
efter en ovanligt stor ödla, hvilket för några decennier sedan
blifvit funnet uti en af Skånes torfmossar *).
*) Fyndet är beskrifret af prof. S. Nilsson uti Kongl
Vetenskaps-Akademiens Handlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
