- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 2. Norrviken, Sunnerviken och Oroust /
121

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bottna socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skande superstitiösa åsigter, dofva den onda kraften hos den
som trollrunor möjligen ansedda hällristningen. Vidare ser man
på denna bergtafla ett skepp, med en på masten fästad,
kors-tecknad. sköld, ett af våra förfäder och med dem beslägtade folk
begagnadt frids- och stridstecken; hvilketdera, bestämdes af
sköldens färg, hvit eller röd 1). Ett annat fartyg har likaledes mast,
dock utan sköld. Här finnes ock ett dyrhus, som står på ett
berg å Vrång&tad* mark. Det ligger uti norra ändan af en
af-lång jordhög, som är 23 steg lång och 8 d:o bred, och omgifves
på hvardera sidan af 5 uppresta stenar, hvilkas höjd är 2 till 3
alnar. Sjelfva dyrhuset är en s. k. «Rokkedysse». Den ojemna
takhällen, hvilkens längd är 5 och största bredd 3 3/4 alnar,
hvilar med sin medelpunkt på 5 emot hvarandra lutande
väggstenar, som bilda en rundaktig grotta. Höjden af denna är

2 1/2 alnar, och golfvets genomskärning 3 alnar. Oppningarne
emellan väggstenarne äro omsorgsfullt tillkilade med smärre
stenar, hvilkas släta kanter vetta inåt grottan, och ådagalägga, att
de förras mot hvarandra lutande ställning är ursprunglig, och
icke tillkommen af den påliggande jordens tryckning. Takhällen,
som stödjer sig på de längsta väggstenarne, kan sättas uti
en gungande rörelse, som orsakar ett doft ljud i grottan.
Denna dess vägande ställning har ingalunda uppkommit
genom väggstenarnes sjunkning, utan är bestämdt ursprunglig.
Afsigten med denna anordning, den vi någon gång finna
vid liknande monumenter, skall säkert alltid förblifva
outredd. Gissningarne derom hafva hittills varit mindre
tillfredsställande. Att emellertid äfven detta monument är en graf, bör
icke betviflas. Nedanför berget träffar man, vid Vrångestads
q varnar, en s. k. domring af 12 stora stenar; ursprungligen har
här funnits 14; diametern är 28 alnar. Dess norra sida tangeras
af en miudre dylik krets af 9 stenar, och deromkring räknas 10
spridda bautastenar och 4 grafhögar, af hvilka en äger skepps
form. Några hundrade alnar härifrån, vid dammarne, träffas ett
par randade stensättningar, 20 runda och 3 aflånga grafhögar.
Uti en af dem höjer sig en nära 5 alnars hög sten, och på

’) Beskrifoingeu är enligt Holmbergs andra verk «Skandinaviens
hällristningar*. Men korstecknade sköldar brnkades väl knappast af hedningar; i snnat
fall bchöfde ej heller det ofvannämnda korstecknet hänföras till kristna tiden.

B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/2/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free