Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bro socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de inhuggna hålorna kan här icke äga någon fredlig bemärkelse.
Ur ett nästan afröjdt skepp, förande sköldar (fredssköldar?) på
stammarne, höjer sig en oformlig mansfigur, som äfven tyckes
vara i begrepp att falla, under det en annan från en likaledes
afröjd skeppsform sjunker i djupet (?). En del af fartygen äro
antingen alldeles utan besättning, eller hafva denna ganska
fåtalig. Men en af de här inhuggna skeppsformerne förtjenar
framför de öfriga uppmärksamhet. Man ser på den de i vattnet
utstuckna årorna till ett antal af åtta, hvilket motsvarar
besättningens. Af de tusentals skeppsbilder hällristningarne förete, finnas
årorna utmärkta på blott en till. Den ifrån bakstammen
utlöpande båtlika figuren skall ofelbart föreställa rodret.
Med namnet Långben Reses graf, samt åtföljd af den
bekanta sagan om dennes strid med Vidrik Verlandsson, utmärkes
en nästan förstörd fotangelformig stensättning, nära landsvägen
på Björkebräckas ägor. Hvardera udden håller 16 alnars längd,
och några grafkullar hafva förr legat härintill Då Långben Reses
graf uppvisas på flera orter, och då den saga, man här berättar
om honom, är, med undantag af några namnförändringar,
öfverensstämmande med den allmänt bekanta, kan man anse alla
vidare yttranden öfver detta ämne onödiga 1).
På Storängen å prestgårdens mark ligger Tingshögen,
hvilken förr haft en omsättning af stenqr; och under det närbelägna
Brofjellet 2) står en vördnadsbjudande ek, med namnet
Domareeken. Denna berättas hafva fått sitt namn deraf, att forntidens
domare i orten, i skygd af dess lummiga krona, fortsatt sina
göromål, då oväder hindrade dem att sitta på Tingshögen.
Emellertid är väl icke trädet så gammalt som sagan, men det kan
vara uppvuxet från rötterna af det, på hvilket den sednare syftar.
En tradition förmäler att Domareeken en gång varit utsynad till
fällning, men då frälstes derifrån af d. v. ägaren till Vese; som
i stället lemnade några andra träd.
1) På Brattöns skog säges den långbente gynnaren hafva uppehållit sig.
Han skall hafva varit en stilig karl, 15 alnar lång, och kunnat sofva i kapp
med svenska auktoriteterna, eller hela 10 å 15 år i stöten.
2) I Brofjellet är genom bergras bildad en grotta, som bar tydliga spår af
att i fordna tider hafva varit bebodd af menniskor. — Ofvannämnde sägen om
domare-eken vinner ökad märkvärdighet genom det kända förhållande att i
England, innan kristendomen der infördes, konungarne skipade rättvisa och emottogo
främmande gesanter sittande under en ek. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
