- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 2. Norrviken, Sunnerviken och Oroust /
154

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brastads socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brastads socken



betecknar mellersta delen af Stångenäs härad, ooh kallades i
äldsta tider Bragasætr, hvarom inbyggarnes benämning i dagligt tal,
«Brasättingar», ännu erinrar. Med omkring 1/3 qvadratmils areal,
utgöres denna socken egentligen af en stor bergplatå, som med
branta väggar bryter sig mot Brofjorden. Trakten är naken, och
ful, och ögat besväras här och der af skarpa moar, hvilka icke
kunna odlas. En större högslätt öppnar sig omkring Brastada
kyrka. Utom hvad skogstillgången vidkommer, som här alldeles
saknas 1), likna gårdarne i Brastad i det närmaste dem i Bro.
Deras antal, efter helt beräknade, är 43 7/8, förmedlade från
58 1/4. Deraf äro 22 l/2 frälse och 8 krono. Af
frälsehemmanen tillhöra 10 l/4 mantal Hvitfeldska donationen. Folkmängden
utgjorde vid 1857 års slut 1,999 själar, efter att på 52 år ha
ökats med 752. Deremot var den 1863 endast 1,976.

Betydligaste gården i socknen är det välbyggda säteriet
Holma. Den äldsta upplysning om ägarne till detta gods
lemnas af en liksten i Brastads kyrka, hvilken intygar att en Peder
Bagge ägde detsamma år 1578, då hans fru Carine Pedersdotter
afled. Efter honom ärfdes det af sonen Matz Bagge 2). År
1664 blef grefve Rutger v. Ascheberg ägare af Holma, då förtiden
bestående af 81/2 mantal Efter hans död 1693 innehades
godset af hans sterbhusdelägare till 1704, då det öfvergick i
Virginska slägtens ägo. År 1735, då det ägdes af öfverstelöjtnanten
Claës Virgin, förvärfvades åborätt till en del andra hemman, så
att det hela tillsammans utgjorde 21, till 19 1/2 förmedlade
mantal, hvaraf kronohemmanen efter hans död köptes till skatte.
Denne Virgins sterbhusdelägare innehade godset till 1742, och
man känner att egendomens utsäde på den tiden var 24 tunnor
säd. Sedan tillträddes den af den rike assessorn Bernhard
Virgin, som utom Holma, hans vanliga residens, ägde flera andra
större gods i länet, åkte med spann och hade löpare framföre.

1) Säteriet Holma och gärden Kärr hafva dock husbehofsskog till bränsle.

2) Dennes dödsår är okändt. Att Holma, som i förra upplagan nämndes,
skall hafva tillhört slottsherren på Bohus Sten Malteson, torde vara misstag;
ty huru eljest förklara att protokollet till en ridaresyn 1589 är undertecknadt
af Peder Bagge till Holma och Sten Malteson till Holmegaard? Herr Fr.
Bundsen, efter hvars uppsats denna historik öfver Holmas ägare är
sammandragen, gissar ganska träffande, att med det Holma, höfdingen på Bohus skref
sig till, menas Holms säteri på Hisingen. B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:08 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/2/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free