- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 2. Norrviken, Sunnerviken och Oroust /
169

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Tunge härad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Utom den redan nämnda Kärnsjön, ligger en del af södra
Bullaresjön inom detta härads område, och den raka dalgång,
som derifrån stryker till sjön Aspungen, nära Svarteborgs kyrka,
betecknar berörda sjös fordna utsträckning. Genom en lätt
verkställd aftappning af Bullaresjön skulle isynnerhet Svarteborgs
socken vinna en betydlig tillökning i sin jordvidd. Många mindre
insjöar ligga i östra fjellet och på Dalgränsen, samt på
Slättmarken nordvest om Svarteborgs kyrka.

Utom Qvistrumselfven, hvilken drifver stora verk, märkes
här ännu ett vattendrag, Munkedalsån, som har sin källa helt
nära den förras, på Ödesköldsmoar på Dalsland, men först efter
en besvärlig omväg, och efter att vid Munkedal hafva gjort
ett präktigt fall genom en djup klyfta, här vid slutet af sin
bana återfinner sin barndoms bekante, med hvilken han i fredlig
förening går sin upplösning till möte <sup></sup>1). Det är förmodligen af
de båda flodernes förening, som stället fått namnet Tveström,
hvilket sedan förvandlats till Qvistrum. På sista tiden har man
börjat skrifva Qviström.

Med undantag af fjellboarne i Svarteborg, hafva inbyggarne
i Foss pastorat visat sig ganska tillgängliga för bildning, samt
utmärka sig för en ordentlighet och omtanka i sin hushållning,
som isynnerhet i Foss socken beredt en allmän välmåga.
Jordens bebrukning är relativt högt uppdrifven, och allmogen antager
alltmera de dervid nödiga reformer. Oaktadt jordmånens
tjenlighet för bärandet af stridare säd, är dock hafran hufvudsädet i
hela häradet. I anseende till vidsträcktare, betesmarker, idkar
Svarteborgs socken en betydligare boskapsafvel än de öfriga. Uti
sednare tider har förrättandet af körslor af plankor och bräder
från Torps och Brålands sågar till lastageplatsen vid Åtorp
blifvit en lönande binäring för en del af allmogen i Foss. Småfiske
i Gullmarfjorden sysselsätter endast några strandsittare på
Tungenäset; men deremot erbjuder laxfisket 2) icke ringa fördel åt
åtskilliga hemman uti nämnde trakt.

Äldre namn på gårdar i Svortuborgar, Aspanga och
Thorseiðis socknar: Skánaruð (Skånered), Vatnsenði (Vassändan), Island

1) Ibland märkvärdiga källor i pastoratet må anföras de vid Risvarp, nära
Örekilselfven, belägna 4 mineralkällor, hvilka ligga helt nära hvarandra, men
dock hvar for sig föra olikartadt vatten.

2) Uti Örekilselfven är ett krono-laxfiske anslaget till landshöfdingen i Göteborg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/2/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free