Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Foss socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke olik ett likkistlock; och folksagan förmälte, att det var just
på denna sten, som kong Östens döda kropp blifvit upplagd,
under det tillrustningarna gjordes för begrafningen. Efter sjelfva
grafven kan naturligtvis icke nu finnas någon lemning, då kyrkan
sedan den tiden blifvit så godt som ombyggd 1); men det är
sannolikt, att förr än detta skedde, eller ännu i början af förra
århundradet, både griften och måhända äfven benen varit tillfinnandes 2).
De enda hällristningar, som finnas i detta pastorat, ligga
på Tungenäset, å gården Lökebergs ägor. Den största, som
kallas Skeppshällarne, är, i olikhet med alla andra dylika, anbragt
uti en helt skroflig klippa. Af alla kända hällristningar äro
dessa de djupast inhuggna, och utarbetningen deraf måste hafva
medtagit högst betydlig tid och möda. Man finner här, utom
några orediga figurer, afbildade ett halft tjog fotsulor, några
genomkorsade cirkelformer, hvilka utan tvifvel beteckna sköldar, och 36
skepp, hvaribland flera hafva runda öfverbyggnader. Uti en skeppsfigur
står en gran eller dylikt träd, hvilket erinrar om ett ännu
ganska vanligt bruk, att i nödfall begagna en gran- eller löfruska
istället för segel, eller kanhända om en äntring, verkställd
förmedelst fällda träd, uppresta mot ett högbordadt fartyg. Man ser
ock en svärdbeväpnad figur, som äfven har ett ganska bredbladigt
spjut. (Sk. Hällr., tab. 39 & 40., fig. 141 och 142.) Vid
torpet Hällen, här bredvid, äro ett par fötter, och vid
Fålungeberget några hålor uthuggna. Det säges ock, att vid Hellene, på
Stahla ägor, skall finnas något, som liknar en hällristning. Här
är dessa fornlemningars gräns mot söder.
På Stora Foss´ ägor och i Bergs utmark har varit en större
griftplats, af hvars många högar dock numera endast 9 återstå.
Den största af dessa, som dock är blott 70 steg i omkrets,
kallas Spelehögen, och — förtäljer sagan — skall deruti förr
hörts en nattlig musik, som så tjuste vandraren, att han stod
som fasttrollad vid högen, tilldess solen rann upp och de säll-
1) I början af förra seklet funnos äfven p& gängen i Foss kyrka murade
grsfvar, som vid öppnandet spridde en stark vallukt. Man fann deruti
försilf-rade metallkrucifix och stycken af forgylda ekkistor m. m. Kanske voro dessa
saker lemningar efter konung Östens griftprydnader.
2) Någon vederläggning af de norska historieskrifvarnes infall att vilja
förlägga händelsen med Östens dråp till Fors kyrka vid Opslo, är så mycket mindre
behöflig nu, som J. Aal i en not till sin öfversättning af Sturleson medgifvit
oriktigheten deraf. Se nämnda arbete, 2;det Bind, pag. 176.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
