- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 2. Norrviken, Sunnerviken och Oroust /
228

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dragsmarks socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


De fordna abboterna i klostret hafva nästan alla förlorat
sig i glömska. De enda man kan få reda på äro Niclis vid år
1423, Clavs 1434—1439, Thore 1492 och en «brodher Helge
medh Gudz naadhe Abbede i Draxmark» år 1500, hvilkas namn
finnas på uppbevarade fornhandlingar. På ett af den förstnämnde
utfärdadt qvittobref hänger ett vaxsigill, föreställande en abbot i
full ornat, hvaromkring kan dechiffreras: sabbati .... o ..
astemarie, hvilket utan tvifvel är Sigillum Abbatis Monasterii Mariæ,
ehuru de båda sista orden lätt kunna läsas: Drascemarce.

Dragsmarks kloster blef med tiden ett af de rikare i Norge.
Konung Hakons hederliga gåfva ökades oupphörligt af personer,
hvilka i Mariækyrkans berömda helgedom åstundade hviloställen
och själamessor. Vid tiden för reformationen ägde klostret
jordagods öfver hela norra Bohuslän, på Oroust och på Dalsland m.
fl. orter, hvilka endast i landskyld räntade 1 tunna råg, 183
tunnor malt, 22 tunnor korn, 57 1/2 tunnor mjöl, 95 1/2 lisp.
smör, 1 tunna hafre och 48 hårda dalrar, oberäknadt alla öfriga
derifrån utgående inkomster, som visserligen flerfaldigt öfverstego
detta i värde. Naturligtvis stodo klostrets dyrbarheter och lösa
egendom i ett öfverensstämmande förhållande till dess fastigheter,
och ett och annat gåfvobref, som ännu finnes i behåll, visar, att
det icke sällan var föremål för de frommas runda frikostighet.
Endast af drottning Dorothea i Danmark, konungarne Christoffers
af Bayern och Christians af Oldenburg enka, hugnades det med
en gåfva af 500 mark, emot vilkor, att hålla evärdliga messor
för hennes och hennes anhörigas själar. Men långt ifrån att dessa
rikedomar kunde freda klostret från verkningarne af den storm,
som utgick ifrån Luthers lärosal, påskyndade de snarare dess fall.
År 1533 öppnades Dragsmarks klosterportar för dem, som ville
gå derur; men de qvarblifne munkarne fingo dock — sannolikt
för kanonikatets skull — behålla större delen af sina inkomster,
likväl med vilkor, att deraf aflöna en luthersk predikant vid
kapellet i Bokenäs. Men denna då ovanliga medgörlighet blef af
kort varaktighet. Röfvare, höljda i läronitets mantel, infunno sig
snart, «för att föra något silfver af det gamla afguderiet till
Danmark», och plundrade Mariækyrkan på dess dyrbarheter, deraf
likväl en del, under transporten derifrån, råkade stanna i händerna
på några odokumenterade kamrater ifrån Burgund. Munkarne
utdrefvos, högskolan upphäfdes och klostergodsen förvandlades till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:08 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/2/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free