- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 2. Norrviken, Sunnerviken och Oroust /
231

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dragsmarks socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Af klostrets och kyrkans fordna tillhörigheter finnes högst
obetydligt igen. Det säges i orten, att generalguvernören grefve
R. v. Ascheberg låtit till sina egendomar bortföra åtskilligt deraf,
isynnerhet grafstenar, som i hans tid funnos qvar. Socknens ännu
begagnade kalk och patén torde ursprungligen varit Mariækyrkans.
Kalkens ovanligt låga men vida skål, och fotens konstiga
utarbetning, samt det drifna patenet, hvaruti man ser en hand med 2
uppräckta finger emellan solen och månen, röja en högre ålder,
som dock icke upplyses af någon slags inskription [1]. Öfver
altaret i kyrkan hänger en liten madonnabild af alabaster, hvilken
otvifvelaktigt fordom prydt någon klostercell. Jungfrun föreställes
sittande under en himmel, kringsväfvad af 4 englar, och öfver
henne nedkommer dufvan, andens symbol. Dessutom förvaras vid
kyrkan 2 groteska hufvud, sittande i stenblock, hvilket visar att
de varit ornamenter på någon byggnad. Det ena af dem förer
mössa och skägg; det andra åter är bart och skägglöst. Vid
gården Kloster förvaras ett tälgstenshufvud med ett godlynt
uttryck i sina drag, äfvensom 4 stycken af en refflad pelare, och
hos den kringboende allmogen träffas icke sällan fragmenter af
fordna byggnadsprydnader, såsom stycken af kapiteler, löfverk och
dylikt. För flera år sedan fanns på nyssnämnda gård ett stort
pergamentsbref med många vidhängande blysigill, men som numera
har bortkommit; troligen var detta ett donations- eller
förläningsbref rörande klostret eller Dragsmarks län.

Vida bekant är den rörande sången om Axel och Valborg,
som likväl på intet ställe klingar så skönt, som omkring
Mariækyrkans ruin uti Dragsmarksdalen. I medeltiden var denna sång
allmän öfver hela Norden, och många ställen täflade ifrån då och
tills nu om den äran, att hafva varit skådeplats för den besjungna
händelsen, utan att dock kunna bestrida Dragsmarks säkrast
grundade anspråk derpå. Äfven om denna händelse, hvilken vi känna
endast genom berörda folkvisa och genom den muntliga
traditionen, blifvit med tiden så vanställd af diktade tillsatser, att man
är villrådig till hvad tidpunkt den bör förläggas [2], och till och


[1] Båda finnas aftecknade i «Elfsyssel» sid. 299.        B.
[2] Rimligast synes att antaga den i visan omnämnda prins Hakon vara k.
Hakon Hakonssons son, hvilken dog 1257, i hvilket fall man dock får anse dess
död på slagfältet såsom diktad. Striden, hvaruti Axel stupade, kan hafva varit
orsakad af det anfall danskarne gjorde på bohuslänska kusten 1256. Vid sagan
om slaget på Fidje hedar nämnas också fienderna danskar. Vi hänvisa föröfrigt
läsaren till ofvan citerade uppsats i Runa, hvarest detta ämne är något
utförligare behandladt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/2/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free