Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dragsmarks socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bronz, prydd med en inristad figur, som liknade ett inbundet
A och V, har hittats på stället, och troddes af folket hafva
tillhört Valborg eller hennes riddare [1].
Då Mariækyrkan raserades, uppfördes en liten träkyrka
utmed ruinen. År 1752 nedrefs äfven denna, som af ålder var
förfallen, och en annan [2] upptimrades och förseddes med ett
anspråkslöst torn. Altartafla och predikstol äro väl gamla, men
dock icke ifrån katolska tiden. Plafonden, föreställande Kristi
förklaring, är jemförelsevis väl målad. På väggen hänga 3
oljefärgstaflor, föreställande Kristi dop, korsfästelsen, och en gubbe,
som värmer sig öfver ett fyrfat. Äfven hänger här ett svärd
med denna inskrift på klingan: Omnia si perdas, famam servare
memento, samt längre ned: Fide sed ac vide anno 1669.
Dopfunten med sin pyramidformiga takprydnad af trä, torde icke vara
så gammal Ringklockan är gjuten 1698.
De få hedniska fornlemningar, som träffas i Dragsmark,
bestå af några hällkiströr på öarne, och ett par halfförstörda
grafkullar på Kättorps vallar, samt spår efter dylika vid Oxvik.
Ett berg på Hultås ägor, Borrås kalladt, hvilket namn fäster
uppmärksamhet, befolkas af sagan med en jätte, som tros beta
sina hjordar på den nedanför liggande ängen, hvilket uppgifves
såsom orsak hvarföre det der växande höet är så magert. Det
är märkligt, att uti den Bohuslänska folksagan skildras alltid
jättarne såsom ägande stora boskapshjordar.
På Örtorps skog synes stubben efter en ovanligt grof bok,
som blifvit hållen för helig tilldess hon af ålder föll omkull [3].
Om denna bok går den sagan, att då den första Lutherska prest
en Söndag reste för att predika i Dragsmark, mötte satan honom
här, för att afskräcka honom ifrån hans förehafvande. Men
gudsmannen, som lärer varit en djerf och handfast karl, tog den lede
frestaren för hufvudet och band honom vid denna bok, der han
måste stå till dess presten på återfärden ifrån kyrkan af
barmhertighet åter löste ned honom. Det är sannolikt, att denna
tradition syftar på något misslyckadt puts, som munkarne försökt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
