Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegneby socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väl detta med skäl dragas i tvifvel [1]. Äfven om man ville
antaga, att de äldsta kristna lärarne i Norden varit nog liberala
att hålla sin gudstjenst inom samma murar hvarinom menniskor
och djur blödt till Asa-Thors ära, så vittnar likväl korets i
Tegneby symmetriska förhållande till den öfriga kyrkan, att det är
uppbygdt på samma gång som denna [2].
Kyrkan ligger på den öppna Gillebygden, och är prydd med
ett kopparbetäckt stentorn af 48 alnars höjd. Hon består af
skepp och ett mindre fyrkantigt kor, som i öster har ett
halfrundt utsprång. Sednare tiders förändringar hafva försett henne
med tillräcklig dager ifrån 4 rundbetäckta fönsteröppningar på
södra och 3 på norra sidan. Ingångarne äro de vanliga.
Altartaflan, som fordom tillhört Marstrands kyrka, äger en omfattning
af väl utfördt skulpturarbete, och föreställer i tre afdelningar:
uppståndelsen, korsfästelsen och nattvardens instiftelse. Uti
sistnämnda teckning har målaren utbytt påskalammet emot en
kacklande gås, som inbäres af en munsjör med plit vid sidan. Scenen
upplyses af en mansfigur med sprakbloss i handen. Nederst synas
Carl XI:s och Ulrika Eleonoras namnschiffer. Predikstolen,
förfärdigad 1638, är prydd med frälsarens och evangelisternas illa skurna
bilder. Dopfunten är enkelt utarbetad i sten; deruti står ett
mindre dopfat af messing, som i botten har en kranslik
upphöjning, till fotställning för dopskålen. Omkring densamma synes
den vanliga munkstilslika inskriften. Här finnes dessutom ett
större och yngre dopfat, med denna holländska inskription: Als
leewen willen wy ons weren ys Godt met ons, wie mach ons
deren. Det oläsliga årtalet tyckes vara 1635. Ett alldeles
liknande dopfat finnes i Norums kyrka på Inland. 1757
uppfriskades Tegneby urgamla helgedom af en Jonas Alstedts pensel, som
deruti gifvit ett varaktigt intyg om sin skröplighet.
Föreställningarna äro bibliska, men på ett eget sätt utförda. Vår Herre
har på ett ställe blifvit beväpnad med ett mäskror, och en engel,
som skiljer fåren ifrån getterna, begagnar till detta ändamål en
kanonviskare. Helvetets portar röja en romersk triumfbåges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
