Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
golfvet var af mosaik och väggarne af
perlmuss-lor, snäckor, oslipade diamanter, rubiner,
smaragder etc.; i klasar infattade i alla möjliga
brokiga fasoner. Alla de andra rummen voro
magnifika äfven; jag lät åter min inbildning lösa litet
på vingarna och låtsade vara i en af de i Tusen
och en natt, beskrifna salarne.
Sans-Soucis med de vackra parkerna, gårdar,
Orangerier, terasser, och i synnerhet de friska
cascaderna, som svalkade hela luften med sitt
hvita skumm; — detta allt förtjente mycket mera
tid att beses, än vi kunde ge oss. Jag gjorde dock
milt bästa att sno ikring.
Rosa var temmeligen trött; Axel satt sig ned
hos henne och gubben Ramsay var lite murrig;
men Volter och jag mådde excellent och
begagnade oss af den ädla frihet som de andras olust
skänkte oss, för att trefva omkring öfverallt der
en gångstig bara fanns, och ibland utan stigar
till och med. Den enormt stora parken erbjöd
oss visst ett stort fält till dessa upptäcktsresor;
man hade nog kunnat förvilla sig der, tror jag. —
Räst som det var hade vi krupit genom en häck
för att förkorta vägen, med risk att klösa ut vård
ögon; men befunno oss dervid på en hög terass,
derifrån ingen utgång fanns, bara trädgården
som vi sågo ett godt stycke ner under våra lötter.
Volter fann sig mycket lätt och hoppade ner, men
jag hissnade och ropade på hjelp. — Vänta, jag
skall hala ner dig», — sade han, tog mig i
fotterna och ville dra mig ner, men jag skrek som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
