- Project Runeberg -  Adelaïde Ehrnrooth. Kvinnospår i finländskt kulturliv /
121

(1928) Author: Helena Westermarck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alt bese den underbara domkyrkan i Cölln; sedan
köpte vi Eau de Cologne de Farina, parfumerade
oss dermed så man kunde falla baklänges af den
lukten, och stego ombord på ångbåten till
Düsseldorf. — Der skulle vi skiljas vid Robert. Vi hade
ren långt förut kommit öfverens att taga
skiljs-messan lätt och lustigt, men, oaktadt allt
bemödande, ville tårarna jemt bryta fram. — När
skymningen inbröt gingo vi till Posthuset; hvar
och en af oss gret helt tyst, men lotsade skämta
helt högt. Jag kände huru broderns tårar rullade
heta på hufvud och kind, när han lutade sig ner
och kysste oss, just som vagnen rullade af. —
Det blef så tungt om hjertat, vi greto så länge
tills vi slumrade in. Men sömnen i en postvagn
är föga värd, der man är omgifven af otäcka
herrar som röka och snarka. Vi passerade
Münster, Bremen och kommo till Haarburg några
minuter för sent för att den qvällen begagna
ångbåten till Hamburg. — Kl. 11 andra dagen voro
vi i den fria Riksstaden. — Rosa sjuknade af
trötthet, annars hade vi rest dagen derpå; men
blefvo nu 5 dagar qvar i väntan på ny
ångbåts-lägenhet. — Jag gret alla dagar öfver det att vi
inte lika gerna hade kunnat dröja i Liège de
dagarue, och till att råga vår förtviflan kom
bjudningen till Pauline Glansenstjernas bröllop, dit vi
sågo omöjligheten att hinna. — Af allt detta
till-sammanlaggt fick jag riktigt aversion för hela
Hamburg, dertill halp ännu mera menniskornas
välvilja — en paradox som dock är lätt att för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:10 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehrnrooth/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free