Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Damerna hade ingen salong, — det måste ha
varit en qvinnohatare som byggde det fartyget!
Axel ville ej lämna oss, men vi föreställde
honom att hans uppoffring, att bli våt, ej skulle
hjälpa oss det mindsta, utan att det skulle göra
oss mycket mera nöje, alt åtminstone vela honom
i skyggd, då han ej det ringaste kunde lindra
vårt elände. — Stormen tilllog på natten, allt
rysligare, det brakade så i fartyget alt vi trodde det
sprack i hvar minut, — krängningen var alldeles
faslig, men vi voro fullkomligt friska ehuru
utfrusna. Capitam kom ut, ty skeppet var i fara,
och då såg han tvenne bleka, stelnade varelser,
ihopkrupna vid ångtuten. Han bad oss för Guds
skuld gå in i sin lilla cabyssa, som ej var hans
utan styrmannens, emedan han äfven cederat sin
hytt, och vi tackade honom hjertligt. Det hade
ej behöfts länge, innan vi kolat af, tror jag. Vi
lade oss med fotterna mot hvarandra på den lilla
smala trädbänken, derifrånvi vid hvarsqvalpning
af skeppet höllo på att tumla ner; men vi voro
alldeles urståndsatta att sofva, ty ångmaschin
bullrade så förfärligt under våra fötter att det
liknade ett Orcus. — Alldeles våta om kjortlarna
ända upp till knäet och rysligt trötta lågo vi en
stund, helt känslolösa; Rosa gret sagta, ty hon
var helt sjuk af bara elände. — Nej ., tänkte jag,
det här går inte an och man måste ta mod ät sig!
Jag ruskade på mig, och klädde af våra fötter
emedan jag fann det bättre alt vara barlotad än
med skoplagg som vattnet dröp af, och sedan bör-
9 — Adehiide Khrnrooth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
