Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sett företeelserna där och varseblivit det
intelligenta, det ädla lika lätt som det löjliga och det
rent mänskliga hos sin nästa . På ett både
livligt och nalurtroget sätt har hon förmått
återgiva det, om också hennes ritstift, »då det gäller
karikatyrer, går något summariskt tillväga,
isynnerhet i de fall, där det roliga ligger väl mycket
på en yta, som knappast förtjänar att fängslas
på papperet. Men detta (likasom massan av
svåra tryckfel i arbetet) är småsaker, vilka
kritiken, för att vara opartisk dock ej alldeles får
förbise. > Slutomdömet blir, att den lilla romanen
väl förtjänar att läsas och ihågkommas samt
att ’Tiden går och vi med den’ intar en liten
aktningsvärd plats i vår novellistiska litteratur .
Recensionen är antagligen skriven av tidningens
huvudredaktör mag. E. Nervänder.
Recensenterna i Finsk Tidskrift 1879 (s. 253)
och i Åbo Underrättelser 1878 (n:o 349) äro mer
kritiska. Den förra ser bokens främsta fel i
bristen på enhet och sammanhang i planen,
varigenom berättelsen sönderfallit i två delar, den
förra innehållande hjältinnan Lydias historia,
den senare hjälten Bernhards, och något
egentligt sammanhang mellan dessa finnes icke, sedan
de så gott som genast i romanens början gått isär.
Tanken att ungdomsdrömmar så sällan i livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
