Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där finnes egentligen ingenting otroligt i
historien om dessa systrars utveckling och den visar
också författarinnans optimistiska tro på
framtidens utvecklingsmöjligheter för kvinnorna.
Men vad individualiseringen beträffar, framstå
de många döttrarna som ganska bleklagda och
för läsaren föga intresseväckande gestalter. Den
skarpa och levande karaktärsteckningen, som är
det egentligen värdefulla i romanen såsom
tidsskildring, får sökas på annat håll.
1 några av sina noveller har Topelius infört
sina läsare i aristokratiska kretsar med
traditioner från den svenska tiden t. ex. i .Tant
Mira-beau». Han har där stått inför sitt ämne som
den intresserade och insiktsfulle åskådaren.
A—I—a däremot har varit medspelare, hon har
levat intensivt med i den verklighet hon skildrat.
Hennes resejournal från 1845 visar henne som en
av de i societetslivet hemmastadda unga
flickorna med livligt växlande stämningar, koketta,
övermodiga och visserligen upproriska mot
påbud och hämmande skrankor, men i alla fall
bundna av ståndsmässiga vanor och åsikter. Då
A—i a skildrar herrgårdsliv för sjutti år sedan,
rör hon sig på egen mark. Hon ger
minnesbilder, som verka äkta och övertygande.
Hon känner till punkt och pricka dessa för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
