Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen om den svenska jorden och den privatkapitalistiska och statskapitalistiska jordäganderättens utveckling (Kort historik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att giva några exempel på modärna jordägares i
Sverge "omfång”, låt oss nämna agronom Th. Dieden, som
i närheten av Örebro äger Karlslund, omfattande 1,300
tunn-lahd-åker och lika mycket äng. Eller greve H. H-son
Wachtmeister som i Blekinge regerar över 950 hektar åker, ett par
hundra torp, flera mindre arrendegårdar samt en befolkning
av över 2 tusen personer. Han är en driftig jordbrukare, som
har sin jord i kultur, men han är ingen människoodlare. Dessa
valda exempel äro icke de bästa eller de värsta, men
tillräckligt belysande.
Den privata egendomsrätten till jorden, är roten till det
mesta onda i samhället. Att ett par personer hava laglig
nyttjanderätt, äganderätt och oinskränkt dispositionsrätt över
jord som andra människor utan samma rätt bebor, det är
helt enkelt ingenting annat än ett system av slavar och
slavägare. Det finns naturligtvis ingenting som (juridiskt sett)
kan hindra en greve, som den nämnde, att jaga bort varenda
en av sina 2 tusen underlydande, vilket är detsamma som att
han äger dem fullständigt i sitt våld, och att de underlydande
äro slavar.
Allt det onda som den privata jordäganderätten skapat
Utgör ett gigantiskt drama i många tusen akter och där
ändlösa strömmar av blod flutit i varje akt. Det är för ess en
allt för stor uppgift att närmare studera detta dramas
innehåll. Detaljerna skulle kunna beröra sådana delikata saker
som furstars mördande genom älskarinnor blott för att ett
gods skulle delas genom arv. Så ”däruppe”. Där ”nere”
kanske har en bonde lockat sin ende dräng till att slå en
granne ihjäl. O, denna stora orätt, den privata äganderätten
till jorden, som ju är livets och allas moder-
Men det är icke blott enskilda, som med förmenta
anspråk på rätt till jordens ägande, vållat strid, bitterhet och
elände. Det finnes en annan makt, som lika skändftgt
blod-vitat moder jordens bröst nämligen
STATEN.
Det var en gång en duktig kung i Sverge som hette
Gustav Vasa, och som utfärdade en proklamation om ”att
alla sådana ägor, som ligga obyggda hära Gud, konungen och
Sverges krona til.” Med denna proklamation förhindrades
att privata personer slogo under sig odlad mark i större
utsträckning än de kunde själva bruka och befrämjades att
egendomslösa eller fattiga fingo rätt till att förvärva jord
genom nyodling.
Redan på skolbänken hava vi läst om att Gustav Vasa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
