Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen om den svenska jorden och den privatkapitalistiska och statskapitalistiska jordäganderättens utveckling (Kort historik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
även lade beslag på de katolska kyrkornas och klostrens
jord. Det var icke några små bitar, som genom den
manövern kom i statens ägo, ty kyrkan hade förvärvat sig ända
till hälvten av landets jord.
Gustav Vasa var som bekant en stor statshushållare.
Hans efterföljare voro det emellertid icke- Redan sonen Erik
XIV började utdela jordagods som förläningar, vilka följde
med nyinrättade adelsvärdigheter. Härmed började den
jordkoncentrering i adelns händer, som vi förut amtalat nådde
sin höjdpunkt under drottning Kristina.
Enligt uppgift vandrade fem sjättedelar av Sverges jord
över i adelsmännens händer–––-under det att den svenska
allmogen höll på att sjunka ned i träldom och livegenskap.
Qenom konung Karl XI :s reduktion, varom vi alla läst i
vår svenska historia, blev emellertid staten åter den största
jordägaren i landet. Men staten har tyvärr illa förvaltat sin
jord. När man tagit närmare del av den misshushållning,
för att använda ett mitt ord, som staten under århundradena
gör sig skyldig till, då måste man bli övertygad om att bland
alla jordägandesystem är det det sämsta, när staten är ägare.
Det dröjde inte länge förrän staten började med frikostig
hand dela ut såväl skogar och gruvor som vattenfall och
jord. .......,
De orättvisor, som begingos genom dessa företag hava
lett till många strider och rättsprocesser. Ett särskilt
kapitel ur historien om dessa strider utgör bruks domänernas
uppkomst. Det som i "hög grad gynnat bruksrörelsen och
befordrat de stora bruksägarna till makt och rikedom, är den rätt,
staten medgivit bruken, att inlösa kronohemman och torp.
Så snart bruken kommit över denna ”rätt", blev ofta
innehavaren av hemmanet eller torpet bortjagad utan att erhålla
någon som helst ersättning för sitt nedlagda arbete. Hur
dessa tilldragelser i vissa detaljer förlupit därpå lämnar en
artikel i ”Folkets Dagblad Politiken” den 20/12 1919 med
rubriken ”Qrovt missbruk av statens jordförläningar” en god
upplysning- Artikeln är skriven av O. Dalkvist, en man som
nedlagt ett alldeles särskilt arbete på att undersöka gamla
handlingar rörande denna sak. Det heter i art. bl. a.:
” Den 22 mars 1687 utfärdade kammarkollegium —
samma ämbetsverk som ännu vakar över de storas privilegier
och förläningar och uppehåller 1600-talets traditioner och
anda — ett så kallat ”brev” till landshövdingen i Uppsala län,
av följande lydelse:
Såsom hans Kungl. Maj:t vår allernådigaste Konung och
Herre i anseende till den berömliga hug och villighet, hwilken
så väl de Geerarna, som deras föräldrar alltid låtit påskyna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
