Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen om den svenska jorden och den privatkapitalistiska och statskapitalistiska jordäganderättens utveckling (Kort historik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lades en avgift av hela 20 kronor 7 öre per år. Men det har
gått med denna avgiit som med rekognitionsavgiften för
österby och Gimo, — den har upphört. Kronan har skänkt
efter denna avgift vid grundskatteavskrivningen. Numera
erlägges endast bevillning för skogsfång. Skogens värde är
50,900 kronor.”
Författaren til! det citerade, O. Dalkvist, företräder en
rörelse som söker verka för återbördandet till staten av
den jord som på ovanstående sätt berövats densamma.
Under de i senaste tid aktuella socialisering irägornas
debatterande har den av Dalkvist företrädda rörelsen haft tillfälle
att anpassa sig. Dessa äro Dalkvists ord:
”Ingenting inom vårt lands gränser ligger så nära för
en begynnande socialisering som latifundier av det slag, som
här är fråga om. Till sin uppkomst av statlig och
samhällelig natur böra de återbördas under samhällets äganderätt
och konroll”.
För min del kan jag icke inse på vad grunder man skulle
kunna vänta att staten i framtiden skulle förmå bättre
förvalta sin egendom än den gjort under gångna århundraden,
intet som helst föreligger till antagande härför, såvida det
ej skulle vara folkets egen större vakenhet, varav följer
förmåga att ”hålla efter” staten. Men ett sådant folk är helt
säkert moget till att också bruka sin jord utan statens
förmyndarskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
