Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tager man sådana fakta i betraktande, som det att den
privata äganderätten icke höjt exempelvis det svenska
jordbruket det minsta under åren 1300—1903, medan jordbruket
sedan visar ett st>rartat uppsving, så berättigas man kanske
till dist antagandet, att egendomsförhållandena spelat en
underordnad roll, medan det varit andra faktorer, t. ex.
industriella uppfinningar eller agrariska, vetenskapliga rön, som
drivit fram utvecklingen.
Hur man än vill se saken, så kan man väl knappast förneka,
att den privata eganderätten är en stark sporne till arbete och
utveckling, men då får man också tänka på hur denna sporre
skall verka där. varest den privata äganderätten utövas av
en eller några få, som härska över ett stort antal
underlydande. Att dessa senare sporras ytterst föga torde vara
otvivelaktigt
För min del är jag av den meningen att den privata
äganderätt, som icke råkar i konflikt med den socialistiska
moralen, d. v. s. att den ena människan icke exploaterar den andra,
icke heller skall råka i konflikt med en syndikalistisk
produktionsordning. Härvid tänker jag naturligtvis närmast på
småbruken och småbrukarrörelsen.
Likväl sko’a vi alltid förutsätta möjligheten av en
jord-drift under än mer ideella former.
Det var huvudsakligen genom klosterbrödernas
verksamhet, jordbruket bragtes till sin första utveckling. Särskilt
förtjänstfullt är det arbete som Cistercienser-ordens munkar
nedlade. De drevo emellertid icke åkerbruket såsom en
pro-fitvinnande näring. Med lugn kunna vi tillbakavisa det
antagandet, att det var den privata eganderätten, som sporrade
dem till ständgt ökad flit. ”Åkerbruket var för
klosterbröderna ett genom klosterreglerna helgat yrke” (Se Halvar
Ti-sells skrift ”Om jordbrukets utveckling”). Klosterreglcrna
förbjödo även ägandet av andra gårdar än dem soim
munkarna själva kunde odla.
Intill början av 1800-talet stod det svenska jordbruket
kvar på samma ståndpunkt, dit Cistercienser-munkarna
redan på 1200-talet brakt det. Det utvecklade sig icke mer,
tvärtom sjönk det från sin jämförelsevis höga nivå. Särskilt
genom Karl XII :s ödeläggande krig. ”Brist på arbetskrafter
och penningar förlamade alla näringar, jordbruket låg nere,
blott ödehemmanens antal växte”, skriver Carl Gustaf
Malmström i ”Sveriges politiska historia från Carl XII :s död till
statsvälvningen 1772”. Jordbrukets utvecklingshistoria från
denna tid till våra dagar är en enda tragisk saga Den
präglas verkligen av en bitter kamp för tillvaron. Då och då
flam-ttiär dock ett bländande ljus över landet. Stora jordbruksre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
