Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forrrtatorer uppträda. Sådana som Rutger Madeati, vars
kamp för det förtryckta jordproletariatets lyftande och
jordbrukets brytande ur vanhävd är beundransvärd. På
kun-skapsupplysningens område intager särskilt Edvard Nonnen
en förgrundsplats. Till sist uppträdde i slutet av 1880-talet
jordbruksaposteln par preference P. J. Rösiö, såsom det
mindre jordbrukets talesman och lärare. Såsom andliga och
praktiska lärara utgöra Edvard Nonnen och P. J. Rösiö två
nästan ofattbara storheter i vårt jordbruks historia. Nonnen
var född i Hamburg den 20 juni 1804. På grund av att
familjen flyttade till Göteborg 1819 blev Edvard Nonnen svensk.
Efter någon tid köpte han gården Degeberg, som låg i
Skaraborgs län. en byggd som då ”var sänkt i ytterlig fattigdom,
rik endast på brännvinspannor, och jordbruket var i djupaste
förfall”. Här upprättade Nonnen 1834 en lantbruksskola. Vid
riksdagen samma år väcktes motion om anslag till skolan.
Motionen avslogs i två stånd — på grund av de svenska
böndernas dumhet. Den ene vittnade om hur galet man skötte
jorden på Degeberg, i det man ”inrättade diken under jorden
och fyllde dem med småsten samt besådde ett helt gärde
med rosor”. Nonnen hade börjat täckdika och oälade klöver
och raps! En annan bonde hade ämnat rösta för förslaget,
men ”efter erhållen kännedom om den onyttiga och
överflödiga blomsterodlingen”!! frångick han sin förra åsikt.
Nonnen var länge missförstådd, såsom alla banbrytare
varit. ”Men hur reste sig ej energien under klar och
förtröstansfull panna, mäktigare for varje slag som ljungade
fram. Ur oupphörliga svårigheter av ekonomisk art, ur don
mest förfallna markgrund, ur spillrorna från smälekens och
intenhetens svarta fejd, trädde som seger en lysande
mönstergård fram, jämte en skolverksamhet, som gav Sverige en
stöt framåt, sådan sekler förut ej givit”, skriver P. J. Rösiö
om sin store föregångare, som han med än större talang
värdigt ’efterföljt.
Dessa båda mäns stolta verksamhet har under 1800-talet
höjt det svenska jordbruket mer än alla statliga och
prrvat-kapitalistiska företag tillsammans förmått.
Naturligtvis är det emellertid en alldeles särskild faktor,
som nödvändiggjort en jordbrukets förbättring, nämligen den
industriella utvecklingen, som givit jordbruket många
väckelser, och framgången har varit god
Mein dessa framgångar ha påtagligen gått i
inbördes-hjälpens tecken. Det snart sagt oändliga antal av olika
lantbruks -föreningar, äro väl ett bevis härför; inköpsföreningar
mejeri-, bränneri-/ slakteri-, torvströ-, äggförsäljnings-,
spannmålsförsäljnings-, frö- och fruktodlare-, tobaks- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
