Lantarbetarnas kamp / 61 (1930) Author: Eugen Albán Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om målet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

OM MÅLET.

Om vi blivit övertygade om att det närmaste målet för
arbetarnas sociala kamp utgör privateganderättens
upphävande och lönesystemets avskaffande, så äro därmed icke de
största problemen lösta vad lantbruket beträffar. Det allra
största problemet ugöres nog av frågan om hur jordbruket
skall drivas. Skall det vara storbruk eller småbruk? Denna
fråga har varit en av de mest brännande inom det
privatkapitalistiska samhället och den kommer också att bliva det
under en socialistisk regim, e’ler sedan arbetarna bemäktigat
sig kontrollen över förvaltningen av produktionshärdarna.

Med hänsyn till att utvecklingen går snabbt i våra dagar,
så att vi kanske snart nog stå inför frågornas besvarande i
praktik, må vi redan i denna skrift behandla spörsmålet
något.

I Sovjet-Ryssland har man ju fullständigt upphävt
privategendomen på jord och ”övergått till att genomföra en hel
rad åtgärder, vilka syfta till att organisera socialistiskt
storjordbruk". (Det röda Ryssland sid. 24). Emellertid är
Sovjets företag, hur beundransvärt det än är i sina storslagna
dimensioner, alltför schematiskt för att av oss kunna brukas
som mönster. Rysslands jordbruk är geografiskt sett icke
likt vårt, och socialt sett har det aldrig varit fördelat på
samma sätt som hos oss. När N Lenin i föredrag talar om
jordfrågan, är han alltför ytlig. Sovjet-Ryssland har socialistiskt
sett också långt ifrån kommit tillrätta med jordbruksfrågan.
De faktorer, som man måste taga hänsyn till vid diskussionen
om hur jordbruket skall drivas vill jag samla i två grupper.
1 första gruppen komma, vad jag vill kalla, sentimentala
faktorer, och i andra gruppen de ekommiska.

Sentimentala faktorer äro sådana som1 det personliga
intresset, lusten till arbete, begåvning och fallenhet för yrket,
viljan till att leva för sig själv eller sin familj eller leva i
större sammanslutningar. Detta är förvisso mycket starka
faktorer. Så mycket torde vara säkert, att det blir svårt att
förmå flera hundratusen småbrukare till att ”lägga hop” de
tegar, de begjutit med sin svett. Upphävandet av den privata

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>