- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Första Delen /
109

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

merändels ännu vid det gamla, och får
vanligen tredje eller fjerde kornet. Sannt är, att
en stor del af dessa trakter lida mycket af
vatten, men pä många ställen finner man äfven
kalk, och på några ägor uppgräfver man ett
slags hård kalksten, som nyttjas vid bygnader.

Ståndsperfoner och folk af mera
upplysning böra i fynnerhet i detta afseende föregå
allmogen med goda exempel. Också hafva
desse här och der redan inrättat ett slags
växelbruk med åkerjorden, gjort försök med
fruktträds-plantering och biskötsel, samt andra
hushållsprof. Äfven gör man ofta med mycken
fördel ombyten med främmande sädesslag, och
många så Lifländsk och Finsk råg, som växer
rätt väl; mera sällan nyttjar man Archangelsk
råg. Nu mera ser man här sällan Spanska får,
men deremot hafva någre Isländska samt
Ferrö-får, som äro stora och finulliga, och lätt blifva
feta; de trifvas rätt väl här i ett mildare
klimat, heldft som de utan skada kunna gå ute,
sedan snö redan fallit, och äfven ligga i snön.
Här nyttjar man äfven mycket oxar, och man lär
dem till och med att trafva.

Landet har många underjordiska skatter:
jernmalm, svafvelskiffer, stenkol, talksten. Man
har på åtskilliga ställen haft stenkolsgrufvor
och talkstensbrott, men åter öfvergifvit dem.
Utom många smälthyttor och Hammarverk,
vinner landet mycket på alun, svafvel, victriol
och rödfärg. Man får årligen omkring 160O
tunnor alun, men med bättre inrättningar skulle
man lätt kunna tillverka 3000 tunnor. Skiffern
kar få mycken bränbar materia uti sig, att den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aemsvresa/1/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free