- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Första Delen /
114

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ägorna omkring staden äro väl odlade, och små
bergskullar gifva dem mera omväxling. Snart
hade jag skog till höger om vägen, och till
vänster den nätta helsobrunnen vid Örebro,
hvars belägenhet är rätt täck, och hvilken på
några år börjat blifva mera besökt. Ängar,
kullar och åkerfält omväxla der; man har
planterat alléer och löfskog, hväribland bäckar
slingra sig fram; korrtsagdt: ett slags Engelsk
park omgifver brunnshuset och de öfriga
byggnaderna. Denna byggnad, jemte hela den
öfriga anläggningen, har blifvit verkställd medelst
Actier, dem ortens ståndspersoner betalt. Här
hör man blifva frisk endast för den angenäma
ortens skull.

Den förta milen till Mosås är mest skog;
till höger i sydväs utsträcka sig ofantliga kärr
och moras. På nästa håll ifrån Mosås till
Blacksta, har man först det vackra Säteriet
Säbylund, hvarest en Baron Silfversköld bor.
Jordmånen i denna trakt är sandig och fuktig,
åkerjorden synes vara illa brukad, och alla
hemman dåligt byggda. Vid Kumla, en nätt
Kyrkoby, der Rosenstein bor, får man åter
mera skog. På andra sidan om Blacksta blifver
jordmånen allt sämre, man ser på afstånd många
moras och sumpiga slätter; vägen går igenom
en backig trakt, som här och der har små
åkerstycken. Man far småningom beständigt
uppföre, och ser nästan intet annat än skog. Här
och längre fram på vägen såg jag många ansenliga
ekar. På högsta kullen af denna skogs
trakt, Lisbergshög, höll jag stilla några
ögonblick, och fann en skön, nästan gränslös utsigt;
sedan geck det åter utföre. Skogen blifver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aemsvresa/1/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free