- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Första Delen /
119

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Fria, och feck en hygglig kammare, der
man genast gjorde upp en eldbrasa. Värd och
Värdinna emottogo mig på ärligt bondvis; jag
fattade med svårighet uttalet af deras språk,
hvilket dock ersattes genom deras vänlighet.
Sedan brasan nedbrunnit, och jag hållit en
liten aftonmåltid, sköt jag mitt spjäll, och
somnade.

Den 28 April reste jag ifrån Fria till
Klostret, 5¼ mil. Redan i går hade jag, vid
sista hållet afvikit ifrån den större landsvägen,
och reste i dag mera inåt landet, på vägen till
Sköfde, nästan till hälften okunnig om min
rätta kosa, emedan jag ännu icke viste på
hvilketdera af sina gods Hof-Intendenten Tham
nu vistades, hvars bekantskap jag önskade
göra. Således reste jag i dag ett par mils
afväg, utan att vinna mitt ändamål. Väg och
hästen voro lika usla, derföre geck det så
långsamt, att jag på 11 timmar blott reste 5 och
trefjerdedels mil.

Uppå första hållet till Valla hade jag
nästan intet annat än skog, der jag endast
såg små kojor och många get-hjordar. Här
såg jag äfven för första gången, hvad som
sedan ofta förekom, att man på getterna
sammanbundit tvenne fötter med ett snöre eller
en rem, på det de ej skulle hoppa öfver
gärdesgårdarna. Här ser man äfven folket på
några ställen nyttja träskor, ehuru det ej är så
allmänt, som i Skåne. Tätt invid Valla
utvidgar sig en stor fruktbar slätmark, som är
tämmeligen uppodlad; men både bonings- och
uthus äro ej mycket prydliga, ehuru jordmånen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aemsvresa/1/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free