- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Tredje Delen /
42

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa ifrån Gefle till Jemtland och derifrån tillbaka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nordvestra trakterne, högre uppåt floden och
närmare Lappmarken, hafva de mesta
ödemarker, skogar och oanvända betesplatser. Der
hafva bönderne till en del äfven tamda
Renar, dem de emot en liten vedergällning
lemna i Lapparnas vård. Man har ofta gjort
den frågan om icke i flera nordliga provinser
Renar skulle likasom oxar kunna göras till
ordentliga hemkreatur, och sedan med mera nytta
brukas? Några hafva bejakat det, men andre,
och verkligen de fleste, äro af den tanken, att
Renen alldeles icke passar för en jordbrukare,
som är bofast och lefver stilla på ett ställe,
utan att detta djur enligt sin naturdrift och
sina behof nödvändigt vill hafva en Nomadisk
husbonde, som beständigt följer detsamma, och
förändrar både bonings- och betesplats efter
årstiderna. Emedan Renen i allmänhet icke
räknas ibland de starkaste djuren, skulle den
såsom dragare ej kunna jämföras med hästen,
hvilken länge varit i menniskans besittning.
Man har gjort samma försök med Elgen, ty
man har haft tamda elgar, och kört med dem;
men de äro fruktansvärda djur, dels i
anseende till deras listighet och lättja, i hvilka
delar de mycket öfverträffa den fogliga och
kloka hästen. När de anfäktas af dessa nycker,
så slå de, lika som Renen, hela körredskapen
i stycken, och skulle äfven kunna anfalla
husbonden, hvilken då svårligen kunde bärja sig
för hans hofvar och stora horn. Den största
svårigheten består dock i detta djurets lopp,
hvaruti det ej iakttager någon jämnhet, utan
med olika språng, till en del äfven med
ofanteliga skutt, rycker både kör-sven och åkdon
med sig genom luften. Herr Professor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 12 15:18:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemsvresa/3/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free