- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Tredje Delen /
106

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa ifrån Gefle till Jemtland och derifrån tillbaka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Med undantag af få ställen, är åkerjorden
här vanligen indelad i tvänne gärden, af
hvilka ett ligger i träde och ett besås. Men
huru se väl dessa åkerfält ut på de flesta ställen?
Den till större delen tungarbetade åkren köres
blott tvänne gånger med en usel plog, och
skall sedan bära korn; icke dessmindre finner
man ändock ofta rätt vackert korn derstädes,
oaktadt folkets oduglighet till åkerbruk, och
oaktadt allt det ogräs, hvarmed jorden är
öfverhöljd, då den uppköres till såning. På
slätbygden, der en dubbelt starkare köld
fordrar dubbelt större omtanke, har man dock
inga diken, eller några djupa vattenfåror i
åkren, enligt bruket i Upland och
Östergöthland. Stora hopar af småsten, som alla icke
äro för tunga att borrtskaffa, ligga på åkrarna,
och qvarhålla der så mycket längre snö, is,
köld och väta, hvarigenom säden förderfvas.
Raka fåror, gränsornas rundning emellan
ängar, åker och skog, hvarigenom åkerjordens
skötsel lättas — allt sådant söker man här
förgäfves, äfvensom flera slags plogar, genom
hvilka man annorstädes på olika sätt odlar
olika jord. Man nyttjar här aldrig oxar
till åkerbruket, utan blott hästar. De som
bo nära snöbergen eller stora kärr och
moras, hafva af sjelfva naturen lärt att
skydda sig. Man vet af Müllers
Schweitzer-historia, af Antons Tyska Landthushållningens
historia, och äfven af gamla afhandlingar,
lemnade af Norrmän och Isländare, huru
forntiden visade mera förstånd i många saker, än
vår tid, och huru förfädren i synnerhet ofta
förstodo sig mycket bättre på jordens skötsel,
än vi, med all vår öfverklokhet. Då för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 12 15:18:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemsvresa/3/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free