- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Tredje Delen /
114

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erhållen underrättelse, att inga sjöar eller
djupa bäckar funnos midt på berget, tog
jag vägen rätt fram, ehuru den just icke var
den lättaste. Jag fortsatte således min
vandring, först genom kärr och sedan genom
tallskog, hvarest stora halfruttnade träd
alltid lågo mig i vägen och försvårade mitt
uppstigande; men den mjuka kärraktiga
marken var ännu svårare, emedan jag der ofta
sjönk en half fot ned, eller ock slant tillbaka.
Med svett och möda arbetade jag mig
således uppföre första afsattsen, som är
ofvanför tallskogen, och hvarest is- och
snönaturens skoglösa förödelse börjas. Sedan fick
jag småningom gå upp och ned, öfver
rinnande bäckar, träsk och släta bergshällar.
Om jag ej funnit rinnande snövatten,
hvarmed jag understundom läskade mig, och om
ej en kylig vind svalkat mig, så hade
denna vandring blifvit ännu svårare. På detta
sätt stretade jag länge, och den trollske
Proteus Åreskutan syntes alltid draga sig längre
tillbaka. Sluteligen uppnådde jag den
nedersta blåstensklippan, bergets mindsta östra
spets, och klockan half fem befann jag mig
lyckligt på dess topp. Här stärkte jag först
en lycklig halftimme mina ögon och mitt
hjerta med den oändliga verldsrymdens
beskådande, och uppklättrade sedan härifrån
till den sydvästra spetsen, som är omkring
500 fot högre, och till hvilken vägen går
öfver en oändlig mängd stenar. Hela slätten
härstädes är kal nedanför och omkring
spetsen, men likväl har denna kalla region uti
stenklyftorna sina blommor och plantor, midt
ibland sina snölaviner. Dvärg-björken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:10:27 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aemsvresa/3/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free