- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Tredje Delen /
132

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de först fjällarna. Knappt befunno de sig
på dem, förrän den svåraste undergång
tycktes tillika med nya året möta de tågande.
Hastigt uppkom en förfärlig storm ifrån
nordvest, hvilken insvepte hela himmeln i
ett snömoln, och begrafde jorden under
ofantliga snömassor; kölden var tillika så
gruflig, att man i dessa trakter nästan aldrig
kännt dess like. Folket, som kunnat slåss
med hela verlden, så länge Konung Carl
lefde, blef häröfver nästan alldeles modlöst,
och likasom förstockadt till förståndet. Här
fanns på flera mil ingen skog, så att man
kunde göra upp eld och värma sig.
Ansigten och händer svullnade af den hastiga
kölden, en del af manskapet sjuknade, och dog
straxt första aftonen. Natten till den 2.
Januarii slogo de läger midt ibland fjällarna
på en liten sjö i en däld. Nästa dag-gryning,
då tåget skulle vidare fortsättas, fann man
några hundrade ihjälfrusna menniskor, af
hvilka några stodo alldeles raka bredvid
hvarandra, såsom om de ännu varit lefvande;
men när man blott rörde litet vid dem, så
stupade de till marken, likasom kullslagna
bildstoder. Ovädret fortfor med lika
häftighet, både med köld och snö, men likväl
fortsattes marchen. Under vägen stupade den
ena efter den andra, ryttare och fotfolk, så
att liken lågo hoptals på vägen, der man
framtågat. Artillerie och Bagage, slädar och
hästar blefvo qvarstående här och der, sedan
manskapet frusit ihjäl, och några blifvit
lefvande begrafne i snö, ur hvilken de af
mattighet icke åter kunde arbeta sig fram, utan
omkomma på stället, der de satt sig eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:10:27 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aemsvresa/3/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free