- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Tredje Delen /
139

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan glad, att hjorden ej kunde vara långt
borrta. Knappt hade vi också kommit
några hundrade steg längre fram, förrän vi
sågo kojorna, och sjelfva hjorden gaf sin
närvaro tillkänna genom ett obehagligt
bölande! Äh, Äh, ett ljud, som alldeles
liknar första tonen af grodornas musik, om man
blott föreställer sig densamma trefalldigt
starkare. Det var just en önsklig stund för oss,
ty nu var hela hjorden, utgörande ungefär
900 djur, instängd för att mjölkas.

På denna betesplats helt nära under
Snaasahögar voro fem kojor uppsatta.
Sådana kojor äro beständiga på flera ställen, i
synnerhet på sådana, hvarest finnes rik
gräsväxt och om vintren mycken Renmossa. Det
är otroligt i hvad skön växt gräset står
här under snöbergen, och björkar omskugga
äfven alla bäckar, så att Lapparne icke eller
äro i förlägenhet om bränsle. Ol.
Thomasson förde oss omkring i alla kojorna, der
det nu fanns blott några drängar och pigor
samt ungefär ett dussin barnungar; alla de
öfriga, som hörde till dessa boningar, voro
i Handöl, för att följande dagen bivista
bröllopet. Här började det förfärligt regna
ur ett tjockt moln, som drog sig omkring
det nära liggande fjällberget; vi togo
derföre qvarter i en af kojorna, ungefär
halfannan timme, till dess regnet var förbi. Midt
i kojan var eld, man pålade mera bränsle,
och vi lade oss alla rundt omkring, på den
sidan der mindsta röken var. Knappt hade
Ol Thomasson kommit i stillhet, förr än
han snarkade midt ibland sina tre hundar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:10:27 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aemsvresa/3/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free