- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Tredje Delen /
156

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa ifrån Gefle till Jemtland och derifrån tillbaka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upplåtna till betesmarker för deras boskap.
Redan härvid vankades många klagomål,
trätor och stridigheter, till det mesta
emellan Lapparna sjelfva, och hvilka den
beskedlige och vänlige Huss afgjorde utan
vrede eller ämbetsifver. Sedan detta var förbi,
lade Comministern en kagge brännvin på
bordet, hans dotter skötte tappen och glaset, och
sonen ställde skrifdon och papper i ordning
invid denna nektarflodens utlopp. Såsom
Lapparnes Prest får Herr Festin årligen en bestämd
liten summa penningar af hvarje famille, och
dessutom en Ren-ost. Alla erlade gerna den
lilla gåfvan till den vördiga gubben, samt
emottogo tillbaka en dugtig sup och en
smörgås; månge gåfvo också en rätt dugtig ost af
10 till 15 skålpund. Men — sluteligen kom
en oförskämd, som började gräla om den lilla
penning-afgiften, och framgaf en rätt usel ost.
Gubben förmanade honom i början vänligt, att
anständigare uppfylla sin pligt, i synnerhet på
en dag, som borde vara högtidlig för dem
alla, och äfven för honom, som varit med och
communicerat. Men då detta ej hjelpte,
talade Presten ur hårdare ton, förebrådde honom
sitt fylleri, hvarigenom han plägade förmörka
sitt annars goda förstånd, och framställde
honom såsom ett elakt exempel af böjelse för
gräl och girighet inför alla de närvarande.
Anders Olsson — det var just densamma, som
för tvänne dagar sedan uppförde Duodramen
med Klockaren — förblef lika stursk och
oböjlig, till dess Länsman steg fram, och i kraft
af sitt ämbete befallte honom att ordentligt
erlägga penningarna. Då måste han gifva
efter, och slukade ändteligen med mörk mine

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 12 15:18:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemsvresa/3/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free