- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Tredje Delen /
172

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa ifrån Gefle till Jemtland och derifrån tillbaka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kastar under åkningen med mycken
skicklighet denna tömm öfver djurets rygg äfven
till höger, samt styr dermed rätt behändigt
huru han vill. Lappen nyttjar mest sina
Renar under de årliga marknaderne och vid
sin handel, när uppköpare och handlande,
samt äfven främmande Lurendrejare, komma
in i landet, för att uppköpa eller tillbyta
sig hans förråd. Wid sådana tillfällen skall
han vara mycket slug och listig, och icke
lätt låta narra sig af någon, så vida han ej
tagit förmycket till bästa af det farliga
bränvinet, hvarmed kanske i elak afsigt någon
bedragare velat fägna honom,

Emedan alla de Lappar jag såg voro
äkta Fjäll- och Ren-Lappar, så må de,
såsom hela detta lilla folkslags äkta
representanter, här få ett rum, med deras
ansigtsbildning och hela gestalt. Hvar och en vet
att de äro mycket småväxta, och under den
vanliga mennisko-längden; och jag har länge
nog sett, att de stodo som dvärgar bredevid
de reslige Jämtländningarne och
Norrmännerna. Men icke blott deras korrta växt, utan
äfven hela deras physiognomie och uttrycket
af densamma, skillja dem på ett besynnerligt
sätt ifrån Svenskarna, samt ifrån alla andra
folkslag jag hittills sett. Ehuru mycket de
efterhärma Svenskarna i språk, seder, kläder,
gudstjenst och många andra saker, så
bibehåller sig dock evigt hos dem det gamla, som
redan för 150 eller 200 år sedan tillhört
deras Caracteristik. Det är en mycket
invecklad fråga i menniskoslägtets historia, huru
man skall förklara ursprunget till de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 12 15:18:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemsvresa/3/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free