- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Tredje Delen /
178

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hjelplöst tillstånd och en mödosam inskränkning
visar sig i den dysterhet, hvarmed ett sådant
väsende presenterar sig, så kan man vid åsyn
deraf knappt hålla sig ifrån tårar. Dessa
stackare visa sig för åskådaren i en stel och dyster
skepnad, som fullkomligt uttrycker de eviga
mödor, hvilka åtfölja deras Climat, och den
vidsträckta ödemark, i hvilken de tillbringa
sin lefnad; de äro med alla sina tankar och
begär fäste vid det jordiska, men synas dock
deruti ej finna någon tillfredsställelse. En
lurande stumhet, och en inom sig sjelf sluten
melancholie, utgör derföre den starkare
skuggan i detta folkets hittills tecknade
physiognomie; tillika märker man deras starka
fallenhet för en dyster och mörk vantro, hvilken
säkert äfven uppfyller deras andeverld med
bilder af ett föga angenämt slag. Deras
gamla trollerier och häxerier hafva till större
delen försvunnit, och i stället hafva de allmänt
antagit Christna Läran; men det skönaste af
denna gudomliga lära, ett glättigt och
sorgfritt lif, samt hoppet om ett sällt
tillkommande; allt detta döljes förmode!igen hos dem af
samma dystra moln, som omgifva deras fjällar
och deras sinnen; åtmindstone hade Lapparne
i dag vid gudstjensten alldeles ett sådant
utseende. Deras sjungande och gnällande språk,
utan ton och uttryck, passar alldeles till
denna teckning, och deras enformiga sång, som
låter höra de sifta tonerne utdragna och
sorgligt släpande, uttrycker bäst det omusikaliska i
deras stela och gestaltlösa rörelser, som ej
hafva det mindsta af takt eller musik.

Men, deras födsel och lefnad må vara af
hvad beskaffenhet som heldst; de utgöra väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aemsvresa/3/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free