- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Fjerde Delen /
15

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flugor i myggornas ställe, och solen brände
förskräckligt. Hettan måste visst vara
odräglig, då menniskorna i denna flacka och låga
trakt, som lätt skulle kunna förvandlas till
åker och äng, ej gjort sig mera möda, än blott
att fälla och uppbränna skogen invid vägen,
så att jag följakteligen hade intet skyggd
emot de brännande strålarna. Många tusende
myggor dogo för mina slag, men det kostade
alltid mitt eget blod. Under den starkaste
hettan blef vägen slutligen mer och mer stenig,
så att farten geck långsammare, och vid
provinsens slut nalkades äfven den länge
fruktade af stenar uppfyllda fjerdedels milen. Jag
kan ej beskrifva detta Ilias malorum. Jag
arbetade i två fulla timmar på denna färd, och
äfventyrade mera än en gång att finna häst
och vagn liggande öfver mig, och mig sjelf
krossad emot stenarna; vagnen fastnade nästan
hvarje ögonblick, då jag och skjutsbonden
måste lasta ur och lyfta, för att åter hjelpa oss
fram ungefär ett hundrade steg. Derjämte
visade hästen sig ofta istadig och rebellisk,
emedan han på den elaka vägen tillika plågades
af bromsar; men ändteligen släpade vi oss
fram. Hvilken glädje för mig att åter få
hälsa Helsinglands mark, återse byar och
åkerfält, samt åka på en ordentlig väg! Hungrig
och torftig anlände jag klockan 6 på
eftermiddagen til ÖfverHogdal.

Efter många frågor fann jag slutligen det
stället i byn, hvars åbo för i dag skulle
hafva i beredskap den enda skjutshäst man
anslagit för denna väg; men här träffade jag blott
en gammal gumma och ett fyra års barn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aemsvresa/4/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free