- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Fjerde Delen /
16

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gumman, som nästan blifvit barn på nytt,
kunde ej gifva mig annan upplysning, än att hon
var 85 år gammal, och kunde omöjligt
förskaffa mig någon häst; detta var också allt
hvad jag kunde få veta af henne. Jag geck
omkring i byn, men fann öfverallt blott
gråhåriga gummor och små barn; allt det raska
folket hade begifvit sig långt borrt i aflägsna
skogar för att berga hö. På detta sätt
förlorade jag två timmar blott med efterspaningar
rundtomkring, och ännu syntes föga hopp för
mig att få någon häst, ty så mycket fick jag
snart veta, att de fleste hästarne voro i skogen,
öfver en mil ifrån byn, och folket hade
äfven medtagit många till höbergningen.
Slutligen träffade jag lyckligtvis en karl,
nämligen klockaren; och underhandlade länge med
honom om en häst; han lät äfven öfvertala sig,
men lät tillika förstå, att jag kanske icke förr än
midnatten kunde komma derifrån. Derefter
ärnade han gå borrt, men jag var hungrig,
och qvarhöll honom derföre. Först måste han
koka fisk och framsätta söt mjölk åt mig; ty
om också något funnits i huset hos den gamla
85 års gumman, huru skulle jag hafva fått
det af henne? Klockaren geck sedan borrt,
och äfven jag. Då jag återkom till gumman,
lade hon barnet i vaggan och läste aftonböner
öfver detsamma; detta, jämte min
tålamodsöfning, var det enda, som här kunde uppbygga
mig. Nu blef det afton, jag kunde ej
uthärda den heta och qväfvande luften i stugan,
och ute hördes öfverallt myggornas
sorgliga toner. Jag gjorde en promenad till
klockan elfva, sedan insvepte jag mig noga i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aemsvresa/4/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free