Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa ifrån Gefle till Stralsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
haft en närmare förbindelse, än det öfriga
Sverige, hafva ostridigt hos denna provinsens
invånare qvarlemnat mycket af deras
national-caracterer, hvarvid jag icke vill nämna den
stora inflytelsen af Climat och lefnadssätt,
ty nästan hela Skåne har sitt bestånd af
åkerbruket. Invånarnes språk utmärkes äfven af
ett släpande och sjungande uttal, med halfva
och orediga ljud, hvarvid många stafvelser
afbrytas, vissa toner likasom nedsväljas,
eller ock sammanslås tvenne till en,
hvilket i allmänhet är caracteren af gemene
mans språk i Sverige, så som det äfven
förhåller sig med Svenska språkets halfsystrar,
Sachsiska, Danska och Engelska språken.
För öfrigt är folket raskt och starkt,
och jag såg i dag många rätt vackra ansigten
samt flera svarthåriga personer. Deras
klädedrägt har verkligen någon likhet med den
af Konung Gustaf den III:dje införda
Nationaldrägten; karlarne bära långa svarta, samt
äfven hvita linne-jackor, som på axlarna äro
något sammanveckade, korrta hvita
linnebyxor, vida och sammanbundna med band.
Skjortkragen, som är grannt utsydd, hänger
enligt gamla Riddarebruket öfver halsduken
ända ned på axlarna, och på föttren nyttjas
tunga trädskor. Qvinfolken hafva svarta och
blå kjortlar, samt tjocka i veck lagda råckar,
och håren flätade eller hufvudet betäckt med
en rund mössa, hvarjemte de klumpa med
trädskor, mycket värre än manfolket.
Redan vid Blekinges slut såg jag i dag
de första lerhus, men de utgöra dock knappt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
