- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Fjerde Delen /
170

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ännu icke hunnit så långt, att han kunnat
beså all trädesjorden med rotfrukter. Af
Potatoës-slagen gifver han det med ljusblåa
blommorna företräde framför det stora, poreusa och
ihåliga Americanska slaget, som nyttjas af
Ryttmästaren Stjernsvärd, och som vanligen
kallas svin-potatoës. Han värderar mycket
de rödgula morötterna, dem han för deras
nytta såsom foder och för deras bördighet anser
för ett af sina bästa fruktslag, af hvilket all
boskap, till och med hästar, befinna sig likaså
väl som af den bästa hafre. Deremot har han
ej mycket förtroende till rofvor, och mindst
till den vattenaktiga palsternackan, den han
låtit så endast på försök. Man ser stora åkrar
med hvitkål och krusig blåkål; dock värderar
han den sednare mer än den förra. Allt detta
planteras och sås på Engelskt sätt i rader,
och kupas sedan med den dertill inrättade
plogen; ärter och bönor sättas äfven i rader
och skötas på samma sätt.

Men, ropar man hos oss, hvad kostar icke
allt detta, och huru mycket folk fordras icke
dertill? Det är sant — men, också hvad får
man ej för annan säd och andra fruktslag. Huru
kan man väl skaffa allt ordentligt och i
behörig tid i och af jorden, utan att ofta dervid
förlora 25 procent, om en mindre gynnande
väderlek för såning och bärgning inträffar, då
åkren icke rigtigt kan skötas, och då ofta
många korn blifva utan nytta liggande i
jorden! Den snålhet som herrskar i vår
landthushållning bestraffar sig sjelf. Kunde man icke
för många läster spannemål dem man sår
mindre, eller för den säd som på åkren onyttigt
förloras, föda några par kreatur eller ett halft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aemsvresa/4/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free