Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - AEneas i Carthago - Fjerde Acten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Men hvilket mörker stiger ner
Till eder själ? — Ett moln ert öga höljer;
Prinsessa, ni ej hör mig mer:
Ni’ vänder ögat bort och edra tårar döljeri
dido.
Nej, ingen Gudamagt dig i sitt sköte bar;
Nej, at’ en hjeltes blod du ej din härkomst njutit:
En klippas hårda barm ditt väsen alstrat har,
En tiger fostrat dina dar
Och i din själ sin vildhet gjutit:
Du blott af menskligt äger qvar
Den grymma list, att Öfvervinna’
En svag och värnlös älskarinna,
Den du föraktar och Ledrar.
Du djerfs till ditt försvar på sjelfva Himlen kalla;
Du höra trott dess hot i åskans toma ljud.
Men säg mig, hvilken är den Gud,
Som vågar trolöshet och eders brott befalla?
Låt dessa falska förebud
At lasten ånger ge och fruktan åt den svaga;
Gå du att endast råd utaf ditt hjerta taga,
Hör der den Gudaröst, som ej bedräglig är.
Du tror att Himlars Drott i fridens sälla läger .
Sig om en dödligs eld så högt bekymra lär:
Vet, om vår ringhet del uti hans omsorg äger,
Han framför allt den djerfve straffa bör,
Som mensklighet OGh ed och löften trampa tör,
AF. N E a S.
Hvad dessa blickar mig förtära! —
Hvad gruflig svn! hvad grymma pligters tvång! —\
Jag kan ej mer den fasa bära . . .
DIDO.
Farväl1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
