- Project Runeberg -  Självdeklaration /
95

(1944) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur mina memoarer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

UR MINA MEMOARER



Jag fortsätter alltså ungefär där jag slutade för
tjugufem år sedan.

Aldrig skall jag glömma den trista dag jag kom
hem till föräldrahemmet från Uppsala, där jag icke
tagit professorsexamen, ja icke en gång en enkel
grad. Jag hade visserligen inte slarvat så
förskräckligt, ty jag lämnade efter mig bara hundrafemtio
riksdalers skuld, fast jag varit klubbmästare. Men
roligt hade jag haft som få!

Min första tanke hade varit att rymma från
Uppsala och ge mig direkt ut i världen och måla
jättetavlor och så småningom komma hem dignande
under utmärkelser. De hundrafemtio tyngde på mitt
samvete som lika många millioner. Jag reste alltså
först till Stockholm, sedan jag viggat till en
tredjeklassbiljett. I huvudstaden hade jag en vän, en
ungersk musiker, som under många år glatt min
generation med sin vackra fiol från estraden i Gästis kafé
— kanske Rullans också. Nu skulle han slå sig fram
i Stockholm och hade det tämligen knogigt. Han
bodde i en liten stuga ute vid Värtan och där fick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:41:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aesjalvd/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free