Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur mina memoarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Men hon vill väl ha hyran i förskott, kan jag
tro, undrade jag.
— Har herrn inga pengar, då?
— Nej!
— Ja si det var en annan femma. Då var det
inte värt!
Han spottade och vände mig ryggen. Jag betalade
de tio eller tolv öre min ölflaska kostade och
beredde mig att gå till den nya adressen. Kanske den
var ett tecken från höjden.
Med tungt hjärta gick jag den långa vägen genom
så gott som hela stan och kom svettig och ledsen till
exercisheden. Där måste jag börja fråga mig fram
och slutligen nådde jag målet. Det var en liten
envåningsstuga med en trädgårdstäppa framför.
Väggarna lutade farligt av ålderdom och murkenhet.
Men där fanns blommor i fönstren och snygga vita
gardiner. Jag steg in. En liten gumma satt och
stickade strumpor. Det doftade kaffe där inne och såg
verkligt trevligt ut.
Jag hälsade och frågade om jag kunde få hyra
rum, fast hon inte annonserat. Jag berättade om
mitt möte med hennes släkting.
Gumman sken upp.
— Jaså känner herrn honom?
— Inte mer än att vi nyss träffats på en krog.
— Ja si han har alltid varit lite svag för krogen,
men han har ett gullhjärta, dä har han, pojken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
