Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur mina memoarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi hade roligt där! Och vad det arbetades där och
vilka fantasier som föddes i denna lya!
HIC HABITAT FELICITAS.
(Här bor lyckan) hade jag målat över ingången.
Och där fingo vi besök av Carl Larsson. Första
gången han kom in höll han på att slå baklänges av
sillukten och den dåliga tobaken. Men när han
upptäckt oss genom molnen i rummet, sade han:
— Ja, pojkar, vore jag inte gift skulle jag flytta
ihop med er och vi skulle gno och arbeta som i
ungdomens vår! Ty detta är livet! Det kommer ni att
begripa, när ni blir äldre, och ni skall alltid längta
tillbaka!
Men jag undrar verkligen om jag längtar tillbaka
till vår idyll vid Örgryteån. Nej, det gör jag icke.
Jag minns dagar av förtvivlan och brist på
självtillit, pengar och mat. Jag minns oändligt trista och
smällkalla vinterdagar, när rutorna voro täckta av
frost — ty innanfönster funnos icke och väggarna
bestodo mest av glasdörrar och fönster. En kamrat
låg i lunginflammation. Olle Nelson och jag hade
varit ute på en nattlig expedition för att skaffa ved,
ty det fanns gott om staket i Örgryte. Vi hade eldat
så att järnspisen lyste farligt glödröd och placerat
kamraten med sängfoten närmast värmekällan, ty
är man bara varm om fötterna, fryser man inte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
