Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur mina memoarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men försökte upprätthålla ett slags yttre
anständighet. Ni, min gode läsare, har kanske aldrig varit
med om att svälta och samtidigt försöka vara
elegant.
Jag har alltid haft en viss känsla för kläder.
Kläder verka på mig som skyddande likhet. Men när
man till synes elegant går med skor utan bottnar
och känner snöslasket åka in och ut, har man strängt
taget ingen anledning att tacka Vår Herre för
existensen.
Det är ett faktum, att fattigdomen demoraliserar.
Man kan begå brott om man inte har pengar. Jag
begick ett brott en gång.
Det fanns på Jakobsgatan en restaurang, där
teologer åto. Det var mycket billigt. Kunnen I begripa,
senfödda människor, att man kunde äta sig mätt
för tjugufem öre? Nej! En dag kom jag dit för att
äta, men jag hade icke de tjugufem örena och kände
mig som en tjuv. Jag hade på denna restaurang
observerat, att en kvinna på slaget fyra kom och
hämtade kassan. Denna dag var Mårtensdagen och
jag längtade efter svartsoppa. Raffinerat kom jag in
i restaurangen klockan halv fem, då kassan alltså var
hämtad. Glupande av hunger åt jag svartsoppa och
fräckt sade jag till pigan bakom disken, att jag ville
betala. Jag frågade, om hon kunde växla en
hundralapp. Hon svarade, att man hade hämtat kassan och
hon hade inga pengar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
