Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur mina memoarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kronor som avlöning. Jag blev erbjuden
ettusentvåhundra kronor i ett underbart kontrakt, enligt vilket
jag skulle ägna all min konstnärliga verksamhet åt
Söndags-Nisse och icke få arbeta i någon annan
tidning. Som gammal smålänning begärde jag tretusen
kronor — alltså med prutmån.
Kan någon nu begripa att en man kan vara
välklädd med tvåtusenfemhundra kronor i lön.
Men punschen och brännvinet voro billigare på
den tiden och skräddarna voro billigare och ädlare
än nu.
Redan innan jag engagerades i Söndags-Nisse
hade jag ett par gånger varit uppe på dess
redaktion för att sälja teckningar. Vid mitt första besök
där sköttes dess litterära och konstnärliga avdelning
av två män, som jag minst av alla väntat få se i en
dylik funktion. Det var Oscar Bensow sedermera
teologie doktor och kyrkoherde samt Axel
Klinckowström, zoolog. Jag hade aldrig förut sett någon
av dem och Klinckans germanskägg förfärade mig
genom sin storvulna yvighet. Men lyckligtvis hade
de två första teckningarna zoologiska motiv och
några kronor rikare gick jag ännu darrande i
knävecken ut för att förvandla dem till kolhydrat, fett
och äggvita.
Stockholms skärgård, upptäckt av Strindberg och
lancerad av andra lockade och en vacker dag befann
jag mig inhyst i en fiskarstuga på Östra Lagnö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
