Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur mina memoarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fiolsträngar av hans usla tarmar, om han inte
upplyste mig något om mr R.
För resten skulle jag vända mig till närmaste
poliskonstapel, ty jag hade hört att Londonpolisen var
den bästa i världen. Och det skulle ske genast. Ty
det var något han icke ville ut med. Var hade han
gjort av R.?
Då han hörde talas om polisen blev han med ens
hövlig, nästan krypande. Men han kunde verkligen
inte säga mr R:s adress. Jag kunde ju vända mig
till svenska sjömanshemmet. Där visste man
kanske —
R. hade varit en högst romantisk och underlig
figur, men en hedersprick och jag var övertygad om
att det var gubben som i deras mellanhavande burit
sig illa åt. Sjömanshemmets adress kunde jag icke få
nu. Jag gick alltså men föresatte mig att så snart
som möjligt ta reda på R. genom legationen,
konsulatet eller polisen.
Jag satte mig i min väntande cab och bad kusken
köra mig till National Gallery. Vi körde ut på
Whitechapel Road och reste mot stadens centrum.
Plötsligt halkade hästen på den vattenspolade gatan
och störtade omkull. Jag höll på att slungas ur
caben. Det blev folksamling, jag betalte och
föresatte mig att gå. Men min medfödda törst och dagens
hetta tvungo mig att gå in på närmaste krog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
