Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krångdalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommer kvällen med stjärnor mellan drivande
snömoln. Bjällror klinga. Folket samlas hem ur skogen.
Vi gå in i en stuga, där man naturligtvis äter.
Karlen som just står vid kaffekvarnen är
Vengbergs-Matts, björnjägaren. — Jag har inte skjutit mer än
tre björnar, fan anamma om jag har skjutit flera!
säger han. Men en dag för nio år sen fick han en
kula genom höften av en som tog honom för en
älg. Kulan gick igenom snusdosan och stannade i
ryggskinnet och sedan värkte det ut mässingsbitar i
mängd och såret går öppet än. Man kan se att
Vengbergs-Matts är jägare.
Åter en kväll med Drändj-Karls fiol och sådant
som ger livet värde. Nirvana. Natt med snö.
Morgon med sol och kallt.
Nu äro vi på hemväg, en annan än ditvägen.
Skogvaktaren tar med skidorna och skall följa oss
en mil, ty det finns ingen väg. Slädarna gå sjögång
över sten och stock tills vi komma ut på tjärnarna.
Där står ett morgonfärskt utterspår från ett
bäckhål i tjärnkanten. En tjäder susar över oss. Ett
rävspår står rakt in i skogen från en förfallen
timmerkoja och ett skidspår från i går skvallrar som jag
hoppas om en lycklig jakt. Utterspåret följer oss
tills det försvinner söderut. Plötsligt förklarar
skogvaktaren, att han anser oss vara kapabla att ta oss
fram på egen hand och lämnar oss. Han ställer sig
på skidorna och ser helt Cooperaktig ut där han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
