Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smålandsmystik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flyttblock. Jag undrade varför ingen hade rullat ned
det. Det såg ut som om helt litet kraft skulle ha
behövts att få det utför branten.
— Å nej, sade Calle, det är inte så lätt som det
ser ut, och för resten bor det otyg under stenen.
Det lyser ibland om kvällarna däroppifrån. Där
ligger väl någon skatt, kan jag tro. Men om en
skulle välta ner stenen så skulle den gå mittigenom
lagårn hos bonden nedanför. Jag minns när jag var
ung i tiden. Då brukade vi några stycken pojkar rätt
ofta gå till Skurugata om söndagarna och ha flickor
med oss, som vi skojade och tosades med. Den
bonden som hade gården då, var en så’n där
baptist eller mormon eller läsare och dum var han så
det förslog. Men han var en smiler och var nog svart
ini själen, för vi hade fått reda på att han tog hem
en ankare brännvin då och då från bolaget i Eksjö,
fast han gunås inte skulle nyttja starkt. Han låg väl
inne och snuttade brännvin för sig själv, för han var
en snåljåp som aldrig ville bjuda — och det kunde
han ju inte göra för resten, för han skulle ju hetas
vara gudlig.
Men en söndagskväll kom vi tre friska pojkar,
det var en höstkväll i oktober, det minns jag så väl,
och vi gick in till bonden och sa: Bjud på brännvin,
annars välter vi ner stenen!
Inte har jag brännvin hemma, sa han. Jag nyttjar
inte tocket syndigt dricka, sa han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
