Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statistiska upplysningar om Sverige - Kultur-, sociala och finansiella förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kultursociala och finansiella förhållanden.
Kyrkliga förhållanden. Av Sveriges befolkning voro år 1920 endast 23,548
eller 0 4 % främmande trosbekännare, varav 5,452 metodister, 7,265 baptister,
3,425 romerska katoliker, 6,469 judar och 937 anhängare av andra trosbekän*
nelser. Av dem, som nominellt voro medlemmar av kyrkan, tillhörde dock
åtskilliga i själva verket främmandeo trossamfund. Enligt vederbörande
trossamfunds egna uppgifter utgjorde sålunda verkliga antalet metodister 17,079,
baptister 61,120 och medlemmar av svenska missionsförbundet 110,608. Av de
år 1020 till svenska kyrkan hörande invånarna över 15 års ålder i länen utom
Stockholms stad voro 27,397 (1910 endast 16,156) odöpta. — Den svenska
statskyrkan omfattade vid början av maj 1927 2,572 församlingar, fördelade på
1,402 pastorat (utom hov- och garnisonsförsamlingar), 189 kontrakt och 12 stift
förutom Stockholms stad.
Undervisningsväsendet. Ar 1925 funnos i Sverige 26,507 lärare (och
lärarinnor) vid folkskolorna (lärare i endast övningsämnen ej inräknade).
Antalet lärara vdelningar var 26,374, därav i s. k. heltidsläsande skolor 22,884 och
i halvtidsläsande 3,490. Lärjungarnas antal var 680,249, därav i
halvtids-läsande skolor 109,653 eller i6’i % (år 1901 var siffran 51’! %). Kommunernas
bruttoutgifter for folkskolorna uppgingo år 1923 till 151’o mill. kr., varav dock
en väsentlig del bestreds av statsanslag eller andra folkskoleväsendets egna
inkomster; nettoutgifterna uppgingo till 73’o mill. kr.
De allmänna läroverken ägde 28,564 lärjungar höstterminen år 1926.
Av lärjungarna i realskolan voro 19,205 gossar och 1,421 flickor; av gymnasiets
lärjungar (av vilka 413 flickor) voro 3,541 realister och 4,397 latinare.
Statsanslagen till de allmänna läroverken uppgå for budgetåret 1027/28 till 8,802,850 kr.
oberäknat kostnaderna för tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.
Höstterminen 1926 undervisades i högre folkskolor 6,200, i kommunala
mellanskolor 9,886, i högre enskilda goss- och satnskolor 5,411, i högre
enskilda flickskolor 27,718 och i enskilda mellanskolor 1,026 lärjungar.
Folkhögskolorna undervisade år 1926 3,457 lärjungar, varav 1,358 män
och 2,099 kvinnor.
Vid universiteten (Karolinska institutet samt Stockholms och Göteborgs
högskolor inräknade) utgjorde höstterminen 1926 professorernas antal 106;
docenterna voro 253. Samtidigt var studentantalet 1 Uppsala 3,084, Luna 2,169,
Karolinska institutet 839, Stockholms högskola 1,165 och Göteborgs
högskola 336, eller tillsammans 7,593, varav studerande inom teologiska fakulteten
442, juridiska fak. 1,749, medicinska fak. 1,804 och filosofiska fak. 3 sp8; av
hela antalet studenter voro 1,010 kvinnor, varav 15 i teologiska, 87 i juridiska,
143 i medicinska och 765 i filosofiska fakulteten. De inskrivna studenternas
antal uppgick år 1926 till 7,593. — Statsanslagen till de trenne statsuniversiteten
(Uppsala och Lund samt Karolinska institutet jämte Serafimerlasarettet och
allmänna barnbördshuset) uppgå för budgetåret 1927/28 till 5,549,177 kr.
oberäknat kostnaderna för tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.
Sjukvården. Ar 1925 funnos i Sverige 1,917 praktiserande läkare. Samma
år funnos 793 tandläkare. Barnmorskornas antal var 2,943. På de 576 civila
sjukvårdsinrättningarna (utom sinnessjukvårdsanstalterna) funnos
sammanlagt 35,627 sjuksängar. Hospitalen och asylerna för sinnessjuka voro 17 med
10,594 vårdplatser. Apotekens antal var 405.
Fattigvården. Ar 1924 funnos i Sverige 1,808 egentliga
fattigvårdsanstal-ter (mindre fattigstugor ej inräknade), med utrymme för sammanlagt 55,258
personer. — Hela antalet understödstagare, inräknat personer med
kommunalt pensionstillskott eller sjukvårdsbidrag (10,898 st.), uppgick till 306,587,
antalet understödsfall till 319,695. Av antalet understödstagare voro 230,870
direkt understödda, de övriga 75,717 voro barn, som ansågos åtnjuta del av
det understöd, som utgick till deras föräldrar. Av samtliga understödstagare
erhöllo 85,543 blott tillfälligt understöd, medan de övriga 221,044 hade varaktig
hjälp. Kommunernas bruttoutgifter for den egentliga fattigvården uppgingo
1923 till 73*5 mill. kr. Nettoutgifterna utgjorde 51*5 mill. kr.
Allmänna pensionsförsäkringen. Definitiva pensionsbrev utfärdades år
1026 for 51,115 personer. Utbetalta pensionstillägg och understöd uppgingo
till 43’09 millioner kr., varav kommo på staten (eller pensionsförsäkringsfonden)
32"32 och på kommuner och landsting 10 77 mill. kr. Pensionsförsäkringsfondens
behållning utgjorde 30 juni 1926 omkr. 325 mill. kr.
Finanser. Statens finanser. Rörande statens beräknade inkomster och
utgifter budgetåret 1927/28 se riksstaten å sid. 87. Statens inkomster uppgingo enligt
riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1926/27 till 775,926,053
kr., varav s. k. egentliga statsinkomster 547,411,360, inkomster av statens produk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
