Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samfundet De nio, av fil. d:r John Landquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMFUNDET DE NIO.
SAMFUNDET DE NIO.
Av fil. d:r John Landquist.
Samfundet De Nios ändamål är att
främja den svenska skönlitteraturen
genom prisbelöning av tryckta
skönlitterära alster och genom utgivande
av en periodisk skrift. Som
skönlitterärt alster kan därvid avses även
annan skrift i vittert ämne, avfattad
i utmärkt konstnärlig form, samt
utmärkt översättning av utländskt
diktverk. Varje samfundets ledamot, men
ej annan person, ej heller
utomstående institution, äger att till samfundet
avge förslag till prisbelöning.
Samfundet består av nio för
livstiden valda ledamöter. De innehava
var sitt särskilda nummer: numren
a, 4, 6 och 8 skola innehas av
kvinnor, numren 3, 5, 7 och 9 av män samt
nummer 1, vars innehavare tillika är
självskriven ordförande, alternerande
av man och kvinna.
Samfundet De Nios nuvarande
ledamöter äro överdirektör Viktor
Alm-uist, samfundets ordförande, fröken
igrid Leijonhufvud, d:r Karl Wählin,
skattmästare, d:r Selma Lagerlöf,
professor Martin Lamm, d:r Kerstin Hård
af Segerstad, professor Albert Nilsson,
fru Marika Stjernstedt och d:r John
Landquist, som är samfundets
sekreterare. Med döden bortgångna ledamöter
från Samfundets stiftande äro d:r
Göran Björkman (d. 1923), som var
samfundets förste sekreterare, d:r Erik
Hedén (d. 1925) och Ellen Key (d. 1926).
Samfundet tillkom genom
testamente av den 1912 avlidna fröken
Lotten v. Kræmer, dotter till
landshövding Robert von Kræmer i Uppsala.
Fröken Kræmer hade inspirerats till
sin livslånga kärlek till litteraturen av
den litterärt-romantiska kretsen i
Uppsala; hon hade under sina tidiga ar
umgåtts i Geijers, Atterboms och Malla
Silfverstolpes hem; Agnes
Geijer-Ha-milton och skaldinnan Tekla Knös
voro hennes närmaste
ungdomsvänin-nor. I sitt den 2 juni 1910
dagteck-nade testamente hade fröken v.
Kræmer överlåtit sin förmögenhet åt en
stiftelse med samfundets namn och
ändamål. Samfundet konstituerades
vid sammanträde 14 febr. 1913.
Stif-tarinnan hade själv utsett samfundets
första ledamöter. Tvenne avböjde;
kallelsen antogs av Selma Lagerlöf,
Karl Wåhlin, Ellen Key, Kerstin Hård
af Segerstad, Göran Björkman, Anna
Maria Roos och John Landquist.
Vid det första sammanträdet invaldes
efter dem som avsagt sig överdirektör
Almquist, samtidigt vald till
samfundets ordförande, och d:r Hedén.
Samfundets första år upptogos
av en strid med stiftarinnans
släktingar, som vägrade godkänna
testamentet. Förlikning ingicks 12 juni
1915, varvid samfundet överlämnade
300.000 kronor av förmögenheten till
släktingarna —# en av arvingarna
återbar dock sin lott 30,000 kronor
till samfundet — och dessa ställde
den övriga förmögenheten till
samfundets disposition i form av en gåva.
1916 höll samfundet sin första
prisutdelning. Prisen voro först mindre,
utdelade till ett flertal författare. Senare
beslöts att varje år utdela ett större
pris på 10,000 ki\ dels andra pris i
mån av tillgångar. Med pris på
10.000 kronor ha från 1921 belönats
författarna Olof Högberg, Tor
Hedberg, Elin Wägner, Vilhelm
Ekelund, Gustaf Ullman, Fredrik
Vetterlund, Hjalmar Bergman, Klara
Johanson, Sigfrid Siwertz. 1927 ha första
gången två sådana pris på en gång
kunnat utdelas. Samfundet har
hittills inalles utgivit i pris 133,000
kronor. — Samfundet har också en annan
prisform som avser att vara dess högsta
utmärkelse, en guldmedalj. Denna har
hittills utdelats till Verner von
Hei-denstam, Erik Axel Karlfeldt och Per
Hallström.
1916—1925 utgav samfundet, de
åtta senare åren under redaktion av
d:r Erik Hedén, årsboken Vår Tid.
En huvudpunkt på dess program var
översikter av samtida utländsk
litteratur; även odlades översättningar på
svensk vers av utländsk diktning. I
årsboken ha förekommit essayer över
modern engelsk, amerikansk, fransk,
spansk, italiensk, tysk, österrikisk,
rysk, bulgarisk, tjeckisk, finsk, dansk
och norsk diktning. Även freds- och
kvinnofrågor ha behandlats enligt
testamentets föreskrift.
1918 utgav samfundet samlade
skrifter (4 band) och Valda dikter (1
band) av Lotten von Kræmer, båda
försedda med en biografi över
samfundets stiftarinna, författad äv d:r
Landquist.
Samfundet har sin
sammanträdeslokal i sin fastighet Villagatan 14,
stiftarinnans förra bostad. Samfundet
förrättar därstädes sin prisutdelning,
som äger rum på dess högtidsdag den
12 maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
