Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1927 års läroverksreform, av Värner Rydén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1927 ÅRS LÄROVERKSREFORM.
Av Värner Rydén.
Efter långvariga och bittra strider
vann frågan om det högre
skolväsendets omorganisation sin lösning vid
X927 års riksdag. Frågans förhistoria
kan i korta drag knytas till följande
fakta och data.
Historik.
1904 års läroverksreform fick år 1909
en praktiskt och principiellt viktig
utbyggnad genom riksdagens beslut om
inrättande av kommunala
mellansko-lor, fyraåriga läroverk, byggda på den
6-åriga folkskolan och utmynnande i
realskoleexamen. Dessa skolor ha
vunnit en enastående hastig utveckling —
antalet närmar sig med raska steg
100-talet. Bristen på sammanhang mellan
dessa skolor och
läroverksorganisationen i övrigt framträdde mycket tidigt,
och redan 1913 års riksdag påpekade
behovet av »en allmän revision av
läroverksfrågan». Sedan 1918 års riksdag
beslutat inrättandet av praktiska
ungdomsskolor, byggda på principen
»folkskolan som bottenskola», tillsatte K.
Maj:t genom beslut den 31 dec. 1918
den stora skolkommissionen med
uppdrag att framlägga förslag till en ny
läroverksorganisation. Kommissionen
avgav sitt principbetänkande den 28
april 1922. I detta uppdrogos
konturerna för en genomgripande
omläggning av hela vårt högre skolväsen med
folkskolan som bottenskola, samma
möjligheter för flickor som för gossar
att vinna tillträde till statsläroverk
o. s. v. Förslaget framkallade en
häftig strid, som även återspeglade sig i
den mängd av yttranden, som av
korporationer och myndigheter avgåvos
över detsamma. Skolöverstyrelsen stod
delad i olika fraktioner, i det
majoriteten (folkskole- och
yrkesskoleavdel-ningarna) i stort sett ställde sig
välvillig till kommissionsforslaget, medan
minoriteten (läroverksavdelningen)
intog en väsentligen avvisande hållning.
Generaldirektör Bergqvist företrädde
en mera medlande ståndpunkt.
Den 20 juni 1924 erhöll
dåvarande statsrådet Clason bemyndigande
att tillkalla en ny
utredningsdelega-tion, de s. k. skolsakkunniga, som
från början hade ett mycket vidlyftigt
uppdrag, vilket av efterträdaren (Olof
Olsson) emellertid begränsades till att
endast avse sådana utredningar, som
kunde, anses ägnade att underlätta en
slutlig behandling av skolfrågan. Skol-
12 —272663. A Imanack för alla 1928. I ‘
sakkunniga avgåvo sitt betänkande
den 18 febr. 1926. Utarbetande av
positiva organisationsforslag ingick
icke i deras uppdrag, medan däremot
betänkandet ur olika synpunkter
belyste en mängd med omorganisationen
sammanhängande problem. En
särskilt anbefalld ekonomisk utredning
hade redan den 23 okt. 1925 slutförts
av skolöverstyrelsen med hjälp av en
tillkallad sakkunnig.
Under hela utredningsskedet har
en skarp strid i pressen och å
skol-möten förts angående den planerade
skolreformen, och denna strid
mångdubblades i häftighet, sedan regeringen
den 25 febr. 1927 framlagt sin
proposition (nr 116) ang. omorganisation
av det högre skolväsendet m. m.
Propositionens huvudgrunder kunna
sammanfattas sålunda*
1. I fråga om anknytningen
mellan folkskolan och läroverket
tillämpades ett blandat system: dels 4-årig
realskola byggd på 6-årig grundskola
(i alla läroverkssamhällen), dels som
parallellform den nuvarande 6-åriga
realskolan, byggd på 3-årig
grundskola.
2. Flickor skulle under vissa
villkor kunna erhålla tillträde till flertalet
statsläroverk. I Stockholm, Göteborg,
Malmö och Hälsingborg skulle
särskilda högre flickläroverk inrättas.
3. 7 kommunala mellanskolor
skulle fr. o. m. 1 jan. 1928 successivt
ombildas till samrealskolor. De
kommunala gymnasierna i Södertälje och
Eskilstuna samt den kommunala
gym-nasielinjen i Ystad skulle helt
övertagas av staten.
4. Gymnasier föreslogos dels 4-,
dels 3-åriga; en nyspråklig
gymna-sielinje skulle införas. Ett antal
6-åriga lyceer, byggda på 6-årig
grundskola och med studentexamen som
avslutning, skulle upprättas.
5. Privatläroverken lämnades i
huvudsak oberörda; dock skulle de s. k.
förberedande klasserna avvecklas i
så måtto, att rätten att förlägga
någon del av ämneslärarinnas
tjänstgöring till dessa klasser successivt skulle
upphöra. Några av de minsta
flickskolorna antogos bli överflödiga.
6. Med avseende på skolarbetets
inre gestaltning Förordades en
nyorientering i syfte, att arbetsskolans
principer jämväl skulle tillämpas i den
högre skolan.
I anledning av propositionen
väcktes icke mindre än 75 riksdagsmotio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
