- Project Runeberg -  Almanack för alla / 1928 /
168

(1897-1969)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk fruktträdsodling — några historiska data, av redaktör Set Poppius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK FRUKTTRÄDSODLING — NÅGRA
HISTORISKA DATA.

Av redaktör

Sommaren 1853 härskade en
ovanligt intensiv torka i Europa. Bl. a.
voro de schweiziska sjöarna utsatta för
ett exceptionellt lågt vattenstånd, och
då upptäcktes på olika platser utmed
stränderna resterna av uråldriga
boplatser, vilka sedermera fatt namnet
pålbyggnader, emedan de voro byggda
på pålar ute i vattnet. Sedermera ha
motsvarande fornfynd gjorts på andra
platser i Europa. Den moderna
arkeologien har fixerat pålbyggnadernas
härkomst till tiden för den yngre
stenåldern fram till den äldre järnåldern
och fasthållit vid att denna
byggnadskultur med all sannolikhet upphört att
existera omkring 8—10,000 år före
Kristi födelse. 1 flera av de äldsta
från stenåldern stammande
pålbygg-naderna har man funnit spår av
frukter, och det har icke blott varit
enstaka fynd utan väldiga mängder av
fruktrester, tydande på att
pålbygg-nadsmänniskorna voro ivriga
fruktodlare, som t. o. m. löst det än i dag
ofta diskuterade problemet att förvara
frukt. Spåren visa nämligen hän på
förekomsten av veritabla
fruktkammare, och fynden ha dessutom utvi
sat, att frukten varit torkad för
magasinering. Det är huvudsakligast
äpplen, som hittats i pålbyggnadernas
lämningar, och dessa ha tydligen
härstammat från den vanliga vildapeln,
som ännu växer vild i Europa. Men
jämte denna småväxta fruktform har
man i pålbyggnadsresterna påträffat
spåren även av en äppleform av större
dimensioner, vilken arkeologerna icke
tvekat att beteckna som en
kulturprodukt, d. v. s. den första historiska
produkten av en genom människans
eget ingripande förädlad frukt. Ett
med de schweiziska upptäckterna fullt
analogt fynd har gjorts även i vårt
land, nämligen vid Broby i närheten
av Alvastra, sommaren 1908. Fyndet
utgjordes dels av ett stockgolv, som
sannolikt uppburits av i gyttjan
nedslagna pålar, dels av en mängd
föremål, som ge en god föreställning om
inbyggarnas liv och leverne, sasom
verktyg, prydnadsföremål, elddon,
djurrester och — förkolnade äpplen.
En närmare undersökning av dessa
senare har lett till ett märkligt
resultat, i det därvid konstaterats en full-

Set Poppius.

ständig överensstämmelse mellan de i
Broby funna äppleresterna och de
fruktrester, som påträffats i Schweiz.
Härav har dragits den slutsatsen, att
stenåldersfolket i Broby ganska
sannolikt i närheten av sina bostäder
inplanterat storfruktig vildapel^ som de
hämtat in under sina strövtåg i
skogarna, och insamlat skörden för
vinterbehov. Vi skulle alltså här spåra
de första försöken till fruktodling i
vårt land.

Gå vi så vidare framåt i tiden,
lära vi väl kunna räkna med att
nordmännen under vikingatiden från sina
vidsträckta härjartåg till södra Europa
hemförde åtskilliga produkter av den
fruktodling, som vid denna tidpunkt
var högt uppdriven i de romanska
länderna.

Men först med kristendomens
införande i Norden kunna vi tala om en
fruktodling i modern bemärkelse i vårt
land, även om den utan tvivel icke
var vidare omfattande. Helt säkert
kunna vi beteckna munkarna som de
verkliga introduktörerna av
fruktträds-odling hos oss. Från en fransk munk,
som år 1165 inkallades till Danmark
av biskop Absalon, finnes ännu
bevarad en handskrift, som bl. a. har
åtskilligt att förtälja om konsten att
ympa träd, och medeltidens religiösa
litteratur ger många talande bevis För
att trädgårdsodlingen florerade i
klostrens hägn. Bl. a. har Birgitta i en
av sina uppenbarelser en framställning,
som tyder på att hon icke var
främmande för konsten att ympa, och i en
1300-talspostilla från Vadstena
förekommer den liknelsen, att »såsom
äpplet bär äpplen och päronträdet bär
päron, så är människan skapad att göra
goda gärningar». Uttrycket är i
förbigående sagt intressant även ur den
synpunkten, att det just är från
Vadstena, som päronträdet omnämnes. Det
finnes nämligen bevis för att Vadstena
klosterträdgård omfattade päronodling,
något för vårt land på den tiden
mycket sällsynt. Det är ju också från
Vadstenatrakten, som »munkpäronen*
härstamma, och ännu på 1500-talet
prisas Vadstena kloster för sitt utmärkta
päronvin. Förmodligen ha vi att söka
våra äldsta fruktsorter just i de
trakter, där kloster fordom funnos, Got-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:42:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afa/1928/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free